onsdag, 24 juli 2019
UNRIC logo - Svenska

FN på ditt språk

Att förlora ett språk är att förlora gemenskap

Aili Keskitalo samiska UNRIC nyhetsbrev
Mars 2019 – Sametingets norska ordförande Aili Keskitalo är bekymrad för att den samiska kulturens framtid, men anser samtidigt i positiv anda att det inte ännu är för sent.

2680 av världens circa 7000 språk är hotade. För att rikta uppmärksamheten mot de hotade språken har FN tillsammans med UNESCO som initiativtagare lanserat det internationella året för ursprungsspråk som pågår hela 2019.

-Ursprungsspråk är speciellt utsatta eftersom de i regel inte har en stat som stöttar dem. Det är orsaken till att många av världens hotade språk är just ursprungsspråk, säger Keskitalo.

Keskitalo blev omvald till Sametingets ordförande i fjol, men har lett Sametinget också under två tidigare perioder. År 2005, då hon blev vald till ordförande för första gången, var hon även den första kvinnan i världen att inneha ämbetet. I år höll hon tal i samband med lanseringen av det internationella året i Paris.

-Varje språk är beroende av att ha ett tillräckligt stort antal användare, sade hon till lanseringstillfällets deltagare, iklädd i de traditionella samiska plaggen gákti, liidni och gaphir i känd samisk stil.

Utrotningshotade språk

97 procent av världens befolkning talar bara 5 procent av världens språk, konstaterar UNESCO. Det betyder att endast tre procent av världens befolkning talar de resterande språken.

-Ett språk är bärare av världsbild, kultur och kunskap. Om du mister ett språk mister du också världsarv och mångfald, säger Keskitalo.

Idag talas tre samiska språk i Norge, och alla är enligt UNESCO:s register hotade: nordsamiskan, lulesamiskan och sydsamiskan. Nordsamiska är det språk som talas av största delen av de norska samerna, med 30 000 talare globalt, fördelade mellan Norge, Sverige, Finland och Ryssland. Medan nordsamiskan är kategoriserad som ”definitivt hotad” är pitesamiskan ”kristiskt hotad” – endast trettio talare av språket har registrerats och de är alla över femtio år gamla.

De överlevande talarna av pitesamiska lever i svenska områden Arvidsjaur och Arjeplog. Den sista norska talaren av pitesamiska dog på 1960-talet. Språket har försvunnit som en del av historisk förnorskning och försvenskning, en händelseutveckling som håller på att bli verklighet för flera av de samiska språken som kvarstår idag. Och då språk förloras, förloras gemenskap.

-Språken är en indikator på om kultur går i arv eller inte, säger Keskitalo. Ett språk går i själva verket förlorat var tredje månad enligt lingvister. Det mest effektiva sättet att bevara språk är enkelt nog att se till att lära dem vidare till den nästa generationen. Enligt Keskitalo finns det t.ex. intresse bland samiska grupper i Norge att återuppliva pitesamiskan. Och i vissa fall är Norge bättre utrustat än sina grannländer gällande bevarandet av samiskan: medan det i Norge finns 14 registrerade språkcentra som arbetar för att bevara samiskan finns det bara ett i Sverige, men de håller på att utveckla center nummer två.

-Den institutionella infrastrukturen är mycket starkare i Norge, säger Keskitalo.

Kulturell mångfald

På samiska finns det 300 ord för att beskriva snö. Dessutom har språket en rik vokabulär gällande renuppfödning, laxfiske och en hel rad olika naturfenomen. Ett rikt språk för att beskriva naturen har varit en nödvändighet för samernas överlevnad under tusentals år.

-Samisk kultur innebär en rikedom jag värdesätter mycket högt och som jag anser det är viktigt att bevara. Till exempel är koftan en stark identitetssymbol som dessutom utvecklas. Jag är så glad att se många som vill bära koftan och så många som syr den själva, säger Keskitalo.

2017 markerade 100-årsjubileum för det allra första samiska landsmötet i Trondheim, och årets samiska nationaldag väckte mer uppmärksamhet än någonsin tidigare. Det norska kungahuset deltog officiellt i firandet, och för första gången var det även fler som tog till orda i de sociala medierna för att kräva bättre tillgång till undervisning på samiska i skolor utanför Nord-Norge där samisk undervisning är obligatorisk.

Samiska kulturpersonligheter har även de dominerat på olika arenor de senaste åren. Artisten Ella Maria Haetta Isaksen vann den norska Stjernekampen och är i god gång med att föra vidare Mari Boines joik-tradition till en kommersiell, bredare publik. Isaksen, som tidigare var aktiv medlem av Natur och Ungdom, har även kommit med krassa uttalande angående norsk miljöpolitik. Renuppfödaren Jovsset Ante Sara väckte uppmärksamhet efter en lång tvist med den norska regeringen, och Sara förde saken vidare till FN:s människorättskommitté i Genève som genererade internationell uppmärksamhet. Samtidigt har samisk konst blivit uppmärksammad på en rad evenemang och utställningar.

-Vi är ett folk som sträcker oss över landgränser och mycket längre söderut än många vet. Vi är liksom osynliga då vi inte är i majoritet, och någon gång kan det verka som om vi är ett fenomen som håller sig till Finnmark. Men vi finns även på de ställen där vi endast existerar som minoritet, och det är viktigt att förmedla, avslutar Keskitalo.

 

 

Tre miljoner civila är hotade i Idlib, Syrien. 
#TheWorldIsWatching

united to reform web banner 250px

Annons
Annons
Annons