Teknologin bidrar till kampen för mänskliga rättigheter – men måste användas rätt

Photo Flickr AndresAZP 2.0 Generic CC BY ND 2.0 RS

Photo Flickr AndresAZP 2.0 Generic CC BY ND 2.0 RS

22.6.2015 – Kommunikationsteknologin kan spela en allt större roll för att värna mänskliga rättigheter och rätten till liv, då civila vittnen allt oftare bidrar till att dokumentera brott mot dessa rättigheter.

FN:s specialrapportör om utomrättsliga, summariska och godtyckliga avrättningar, Christof Heyns, uppmanar FN-systemet och andra internationella människorättsorgan att anstränga sig för att komma ikapp med innovationer som utvecklas allt snabbare.

 ”Den digitala tidsåldern för med sig utmaningar som endast kan mötas genom användningen av smarta digitala redskap”, säger Heyns. ”Vi har sett hur överdrivet våld av poliser fångats på smarttelefoner och lett till åtgärder. Miljarder människor bär ett kraftfullt vapen i sin ficka. Och det faktum att alla vet det, kan ha en avgörande, våldsavskräckande effekt.”

CCTV cop. Photo John Perivolaris Creative CommonsI sin senaste rapport till FN:s människorättsråd, beskriver rapportören hur många organisationer utvecklar alarmappar som journalister, människorättsaktivister och andra kan använda för att skicka ett larmmeddelande tillsammans med GPS-koordinater till sina vänner och kolleger om de känner sig hotade.

Videoteknologi, från CCTV –övervakningskameror till kroppsburna poliskameror, kan vidare bidra till att fylla i informationsluckor. Användningen av satellitbilder för att bekräfta en video, eller bevisa människorättsbrott direkt, är även en viktig dimension.

Om det inte dokumenteras digitalt, har det inte hänt?

Däremot varnar Heyns för att de nya teknologierna även medför risker. ”De som har möjligheten och makten att idka våld och kränka de mänskliga rättigheterna, kan även lätt använda sig av människors mejladresser eller andra kommunikationsmedel för att inkräkta på individers privatliv.”

Människorättsexperten noterade även att det faktum att människor använder sig av sociala medier för att organisera spontana protester, i vissa fall kan leda till att myndigheterna uppfattar det som ett hot – och överreagerar. Dessutom finns det risker för att det som inte fångats på video, inte tas på allvar.

”Vi måste akta oss för ett tankemönster enligt vilket ”det som inte är digitalt, inte har hänt”, betonar Heyns.

I sin rapport varnar han även för att inte alla delar av världen är lika uppkopplade. Det betyder att ”de som inte har tillgång till nya teknologier, ofta kräver speciellt skydd”.