Folkrätt

FN har gett betydelsefulla bidrag till en utvidgning av regelverket för staters förhållande till varandra genom kodifiering och utveckling av folkrätten. Internationella domstolen hjälper stater att lösa juridiska tvister och har gett viktiga råd om rättsliga aspekter på åtgärder av FN.

FN har tagit initiativet till hundratals internationella konventioner och fördrag, från avtal som reglerar diplomatiska relationer och internationell handel till sådana som skyddar miljön, inte minst inom området för mänskliga rättigheter.

Konventionen om avskaffande av alla former av diskriminering av kvinnor är det övergripande rättsliga instrumentet för jämställdhet mellan kvinnor och män. Konventionen mot olaglig handel med narkotika och psykotropa ämnen är det viktigaste internationella avtalet mot smuggling av droger. FN:s havsrättskonvention ställer upp regler för länders lika tillgång till naturrikedomarna i världshaven. Den föreskriver också skydd av havens miljö och frihet för sjöfart och havsforskning.

Internationell lagstiftning

Internationell lagstiftning började inte med FN, men organisationen har spelat en avgörande roll genom att befästa och kraftigt utveckla den. När Förbundet för internationell lagstiftning grundades 1873 fanns det bara 133 multilaterala avtal i världen. Förr var bara några enstaka stater medlemmar, ofta färre än tio. Numera är åtminstone 50 stater medlemmar i en typisk FN-konvention, vilket innebär att dessa stater har ratificerat en konvention och inkorporerat dess normer i nationell lag. Vissa stora konventioner, såsom Barnkonventionen, har så många som 191 ratificeringar. Dessa avtal eller konventioner har tillsammans med internationella förhållningsnormer och andra källor till internationell lagstiftning kommit att utgöra grundstommen för internationell lagstiftning.

FN-stadgan fastställer fyra huvudmål: fred, utveckling, mänskliga rättigheter och främjande av internationell lagstiftning. 1945 var dessa mänsklighetens målsättningar och det är de också i det nya millenniet.

Läs mer på engelska här.

Internationella domstolen (ICJ) Internationella domstolen är FN:s huvudorgan för juridiska bedömningar och domslut. När en stat samtyckt till att låta domstolen avgöra tvister har den också förbundit sig att lyda domstolens beslut. En annan uppgift för domstolen är att ge rådgivande yttranden på begäran av andra FN-organ. Till skillnad från ICC dömer ICJ stater och inte individuella personer. Läs mer om ICJ (UNRIC LINK)

Internationella brottsmålsdomstolen (ICC) är världens första permanenta internationella domstol för krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord. De senaste 20 årens omfattande och hätska grymheter har varit drivkraften till att skapa ett permanent verktyg för att åtala personer skyldiga till brott som folkmord och etnisk rensning och för att slutligen sätta stopp för den straffrihet som makthavare ofta har utnyttjat. Internationella brottmålsdomstolen inledde sitt arbete den 1 juli 2002. Domstolen finns i Haag. Endast brott begångna efter den 1 juli 2002 faller under domstolens jurisdiktion.
Läs mer om ICC (UNRIC LINK)

Om FN

Allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna