Barnen längs kontaktlinjen

FOTO: UNICEF/Gilbertson

I dessa tider kämpar Europa och resten av världen mot det dödliga coronaviruset, och många bär på känslor av oro och ängslan. För människorna som bor i östra Ukraina är sådana känslor deras vardag. De har levt i rädsla för sina liv i mer än sex år. I samband med Internationella dagen för minor och minröjning, lägger UNRIC fokus på en bortglömd konflikt.

Även medan COVID-19-pandemin sätter världen på stora prov, och FN:s generalsekreterare António Guterres har uppmanat alla stridande parter om att lägga ner sina vapen, fortsätter kampen i östra Ukraina. Den sex år gamla konflikten mellan Ukraina och pro-ryska separatister har kostat över 13 000 människor livet och har tvingat mer än 1,6 miljoner ukrainare på flykt. De som inte har haft möjlighet att fly, bor nu i en krigszon där missiler och granater täcker marken.

En varningsskylt mot minor i Ukraina. FOTO: UNICEF/Filippov

De stridande parterna som delas av den så kallade ”kontaktlinjen” – ett 500 kilometer långt område som delar byar i två. Granatfyllda boendeområden, bombrum, kontrollpunkter och skolbyggnader fulla av kulhål är vanligt längs kontaktlinjen. Konflikten har gjort östra Ukraina till ett av världens mest mintäta områden, och landet har det tredje högsta minrelaterade dödstalet i världen, efter Afghanistan och Syrien.

Över 400 000 barn lever längs kontaktlinjen. Landminor och granater sätter deras liv i fara varje dag. Enligt siffror från 2017 blir ett barn dödat eller skadat av minor eller andra explosiva föremål längs kontaktlinjen varje vecka. De flesta dödsfallen sker när barn som inte vet hur farliga dessa föremål är, plockar upp dem i tro om att det är något som de kan leka med. De som överlever är skadade för resten av livet.

UNICEF hjälper barnen längst kontaktlinjen och delar deras historia med världen. Ett exempel är 13 år gamla Sasja* som när han var tio år plockade upp en patron på marken. Han tog med sig den hem och gömde den. Han hade planer på att göra ett hänge av den, men miste sin hand och skadade det ena benet när patronen exploderade.

”Sasja” förlorade sin ena hand när han plockade upp en mina som exploderade. FOTO: UNICEF/Filippov.

Ett annat exempel är 14 år gamla Karyna som innan COVID-19-pandemin gick två kilometer till skolan varje dag på en väg full med sopor, övergivna byggnader och landminor. Offentlig transport finns inte längre i området.

I skolan har Karyna blivit upplärd att känna igen minor och har fått undervisning i vad hon ska göra för att känna sig trygg.

– De visar hur minor och andra explosiva föremål ser ut. Jag vet att jag inte ska röra vid något som ser misstänksamt ut, och jag försöker hålla mig borta från vägskyltarna i vårt område, säger hon.

Karynas och systern Milanas skolväg är täckt av minor. FOTO: UNICEF/Filippov

Med stöd från Tyskland, Italien och Japan har UNICEF och samarbetspartners gett mer än 500 000 barn och deras familjer i östra Ukraina utbildning i hur man bör förhålla sig till landminor och andra explosiva föremål. 270 000 barn har mottagit psykologisk hjälp för att hjälpa dem tackla stressen som de upplever genom att bo mitt i en konflikt som stora delar av världen har glömt.

Hittills har UNICEF gett över 500 000 barn undervisning i skolan om hur man bör förhålla sig till minor. FOTO: UNICEF/Morris

*Namnet är ändrat för att skydda pojkens identitet.