Varje år spenderar Nina Kirchner februari till april och juni till september på Tarfala forskningsstation (TRS, från engelskans Tarfala Research Station). Den drivs av Stockholms universitet, och ligger cirka 90 kilometer från Kiruna i Kebnekaisemassivet: Där är hennes jobb att dokumentera Sveriges glaciärer och deras utveckling. Nina är Sveriges första kvinnliga professor i glaciologi och föreståndare för TRS sedan 2021.
Inom Sveriges gränser finns 269 glaciärer varav en del sträcker sig över gränsen till Norge. De svenska glaciärerna täcker en yta på ca 250 km2. Antalet förändras med tiden eftersom glaciärerna anpassar sig till rådande klimat och klimatet förändras. En glaciär som tunnas ut kan delas upp i flera små glaciärer, eller smälta bort helt. Sveriges glaciärer är mycket mindre än i till exempel glaciärer på Svalbard och på Grönland och i snitt är de 6000 till 8000 år gamla, jämfört med glaciärerna på Grönland och Antarktis som har funnits i flera miljoner år.
Med vad är egentligen definitionen av en glaciär?
– En glaciär bildas när snön som har legat kvar länge blivit så tjock att den pressats ihop så att den blev till is som sen rör sig av sin egen vikt och har en egen dynamik, förklarar Nina Kirchner. På samma sätt blir den en död glaciär när den krympt tillräckligt mycket och inte rör sig längre.
2024 var det varmaste året som uppmätts någonsin, och ett begrepp som är relativt nyuppfunnet är de utrotningshotade glaciärerna, berättar Nina Kirchner. Att glaciärer smälter är helt naturligt för jordens kretslopp, problemet idag är att avsmältningen sker i så snabb takt att ekosystemet inte har tid att anpassa sig. Naturen kan helt enkelt inte ta hand om så störa mängder smältvatten på en gång.
– Glaciärerna och deras situation berör alla, även om man bor tusen kilometer bort från dem, säger Nina Kirchner. Och även om glaciärerna inte har en direkt försörjningsuppgift i Sverige, som i Himalaya där man är beroende av glaciärsmältvatten för att få dricksvatten under torkan, berör glaciärerna ekosystem, djur och växter. Till Tarfaladalen kommer renar och svalkar sig på glaciärerna när vädret i dalarna blir för varmt.
Glaciärer är en källa till liv och ger sötvatten till både människor, djur och växter. Nästan 70 % av jordens sötvatten lagras som snö eller is, och används som dricksvatten, i jordbruk, industri och energiproduktion. Glaciärer finns på alla kontinenter. Det finns mer än 275 000 glaciärer i världen, som täcker en yta på cirka 700 000 km². Glaciärer lagrar sammanlagt cirka 170 000 km3 is, vilket motsvarar cirka 70 % av det globala sötvattnet.
Av världens glaciärer finns det 50 så kallade referensglaciärer, och fyra av dem finns i Sverige. Referensglaciär innebär att det finns kontinuerliga mätdata från en längre tid än 30 år tillbaka. En av dem, Storglaciären, har mätdata från snart 80 år tillbaka, vilket gör mätserien till världens längsta detaljerade sådan. Den traditionella tekniken för att mäta glaciärers avsmältning innebär att sex meter långa aluminiumstakar borras in i glaciärytan in och observationer görs senare för hur mycket som smälter fram. Småningom kan gps-teknik, sensorer, drönare och satellitbilder att kunna reformera metoderna, som påvisar en tydlig trend.
– Glaciärerna är en stor symbol för klimatuppvärmningen, säger Nina. Vi ser en enorm avsmältning: om vi fortsätter som vi gjort hittills har IPCC förutspått att fyra av fem glaciärer i Sverige har krympt väsentligt eller smält helt och hållet år 2100.
Glaciärer har en symbolisk och visuell betydelse för diskussionen kring jordens uppvärmning och klimatkrisen. På Island har man symboliskt avtäckt en kyrkogård för glaciärer och det finns många pågående projekt för att rädda dem, till exempel genom att täcka dem med filtar som ska minska avsmältning genom att solens strålar reflekteras. Glaciärerna har fått allt mer medial uppmärksamhet, men tyvärr negativ sådan på grund av den rekordsnabba avsmältningen.
I sin is innehåller glaciärer ett viktigt register över tidigare klimat och miljö. Försvinnandet av glaciärer resulterar i förlust av unika arkiv av mänsklig, miljö- och klimathistoria. När glaciärer drar sig tillbaka och försvinner förloras känsliga och unika ekosystem och med dem den globalt viktiga biologiska mångfalden och väsentliga ekosystem.
– Med hjälp av mätdata och klimatmodeller kan vi framställa numeriska modeller för hur glaciärer beter sig, säger Nina Kirchner. Vi kan återskapa den tid som gått och jämföra den med faktiska observationer. På så sätt har vi större tillit till framtida prognoser och de blir de bästa möjliga.
I början av februari bär det av till forskningsstationen igen för Nina Kirchner och hennes team. Närmaste stora stad, Kiruna, ligger c 60 kilometer från Nikkalokta, från vilken det i sin tur är 25 kilometer till forskningsstationen. Den sträckan måste man åka med snöskotermsnöskoter, helikopter, vandra eller skida beroende på väder och lavinsituation. Teamet består som mest av åtta personer, men de tar emot studerande och forskare från hela världen. Varje dag levs på väderomständigheternas villkor, det finns olika planer beroende på hur prognosen ser ut.
– Jag älskar mitt jobb! Jag har alltid varit intresserad av snö och is och fascinerats av den. Jag ser det som en del av jobbet att försöka se till att vad jag gör är begripligt för alla.
FN:s generalförsamling har utropat 2025 som det Internationella året för bevarande av glaciärer och utsett den 21 mars till den första årliga Världsdagen för glaciärer.
Fem siffror om glaciärer:
(källa WMO)
70 % av jordens sötvatten existerar som snö eller is.
Cirka 10 % av jordens landyta är täckt av glaciärer eller inlandsis.
Inlandsisens tjocklek överstiger 4 km i östra Antarktis och 3 km på Grönland.