Världsbrailledagen, eller världspunktskriftsdagen, som introducerades 2019 av FN, uppmärksammar det taktila punktskriftssystemet. Punktskriftsdagens syfte är att skapa större medvetenhet om systemets betydelse för personer med synnedsättning.
Systemet uppfanns av Louis Braille i början av 1800-talet. L. Braille blev själv blind som barn, och i samband med sin skolgång i blindskolan i Paris skapade han punktskriften som snabbt togs i bruk av skolans barn. På ett universellt plan togs punktskriften i bruk mycket senare, och först på 1900-talet kom man överens om en standardiserad engelsk version. Punktskriften anpassades även till andra språk. För att nämna några andra större språkgrupper, implementerades en standardiserad arabisk version (i Egypten) och en kinesisk version på 1950-talet.
Punkterna skapar bokstäver
Punktskrift är ett 3×2 punktsystem. Punkterna, kombinerade på olika sätt, skapar bokstäver, siffror och andra symboler. Till exempel, en punktskriftscell med den övre vänstra punkten upphöjd motsvarar bokstaven A. 3×2 punktskriftssystemet tillåter upp till 64 möjliga kombinationer. Det betyder att systemet kan innefatta ett helt alfabet – som det latinska alfabetet – och därmed tillåta en person att läsa texter endast med taktil känsel. Punktskrift skapar möjlighet att läsa samma böcker och texter som annars finns i visuellt format och ger därmed väsentlig tillgång till utbildning och kunskap. Systemet är dessutom avgörande för att inkludera synskadade i samhället; nämligen vad gäller yttrandefrihet och tillgång till informations- och kommunikationsteknik.
För FN spelar punktskriften en viktig roll för att uppnå visionerna i konventionen om
rättigheter för personer med funktionsnedsättning och dess tilläggsprotokoll. Konventionen är baserad på FN:s ansträngningar kring att förändra attityder och förhållningssätt till personer med funktionsnedsättning så att de inte längre betraktas som ”objekt” för välgörenhet, medicinsk behandling och socialt skydd utan att man istället försöker se personer med funktionsnedsättning som aktiva så kallade subjekt med rättigheter. Sådana personer kunde karaktäriseras som subjekt som är kapabla att göra anspråk på dessa rättigheter och fatta beslut för sina liv baserat på sitt fria och informerade samtycke samt genom att agera som aktiva medlemmar i samhället.
Läs mer här.