Internationella migrationsdagen (IMD) firas den 18 december och bekräftar behovet av säkrare, mer inkluderande och rättvisare migrationssystem i en snabbt föränderlig värld. Årets tema, ”Min stora berättelse: Kulturer och utveckling”, belyser hur mänsklig rörlighet driver tillväxt, berikar samhällen och hjälper samhällen att knyta an, anpassa sig och stödja varandra.
– Sedan 2014 har nästan 70 000 migranter dött eller försvunnit längs land- och sjövägar, och det verkliga antalet är sannolikt mycket högre. Gränserna skärps, smugglare och människohandlare blomstrar, och kvinnor och barn är bland de mest utsatta, säger FN:s generalsekreterare António Guterres i sitt uttalande i samband med migrationsdagen.
Idag bor fler människor än någonsin i ett annat land än det där de är födda. Enligt befolkningsavdelningen vid FN:s departement för ekonomi och sociala frågor (UNDESA) var det globala antalet internationella migranter 304 miljoner år 2024, en siffra som nästan har fördubblats sedan 1990, då det uppskattades att det fanns 154 miljoner internationella migranter världen över.
Internationella migranter utgör 3,7 procent av världens befolkning, efter att ha ökat endast blygsamt från 2,9 procent år 1990. Kvinnliga migranter utgjorde 48 procent av de internationella migranterna.
Stå tillsammans
Medan de flesta människor migrerar av eget val, migrerar andra av nödvändighet. FN:s flyktingorgan (UNHCR) uppskattade att världen i slutet av 2024 hyste uppskattningsvis 43,7 miljoner flyktingar, inklusive 6 miljoner palestinska flyktingar under mandat från FN:s hjälporganisation (UNRWA), samt 8 miljoner asylsökande.
– Låt oss på denna internationella migrantdag stå tillsammans för varje migrants rättigheter och göra migration värdig och säker för alla, sa FN:s generalsekreterare António Guterres vidare. Vi kan och måste utnyttja migrationens kraft för att främja hållbar utveckling och bygga mer motståndskraftiga samhällen. Detta börjar med att utmana de berättelser som avhumaniserar migranter och ersätta dem med berättelser om solidaritet.
Migration i Norden
Invandringen till Norden har ökat avsevärt de senaste åren och har ökat med nästan 50 % på ett decennium. År 2023 var regionen värd för 4,4 miljoner invandrare. Fri rörlighet fortsätter att dominera i Danmark, Norge och Island, medan migration från länder utanför EU – särskilt genom familjeåterförening och asyl – spelar en mycket större roll i Sverige och Finland, enligt rapporten State of Immigrant Integration – Nordic countries 2025.
De nordiska länderna har etablerat en stark meritlista när det gäller att integrera invandrare, vilket stöds av omfattande välfärdssystem, riktade aktiva arbetsmarknadsåtgärder och inkluderande sociala institutioner. Sysselsättningsgraden bland invandrare är hög jämfört med internationella mått mätt och har ökat markant under det senaste decenniet, där Norge och Island utmärker sig särskilt för starka resultat.
Könsskillnaderna i arbetsmarknadsdeltagandet är små, vilket återspeglar den breda inkluderingen av kvinnor i arbetslivet och effektiviteten i familje- och barnomsorgspolitiken i de flesta nordiska länder när det gäller att stödja balansen mellan arbete och privatliv.
Deltagandet i vuxenutbildning är bland de högsta i OECD, vilket gör det möjligt för migranter med begränsad utgångspunkt att bygga den grund som krävs för integration, samtidigt som de med befintliga färdigheter stöds att uppgradera och anpassa sina färdigheter i linje med behoven på de nordiska arbetsmarknaderna, enligt rapporten.
Läs mer om migration i de nordiska länderna här och om migrationsdagen här.
I december 2000 utropade generalförsamlingen den 18 december till internationella migrationsdagen. Den dagen 1990 antog församlingen den internationella konventionen om skydd av alla migrerande arbetstagares och deras familjemedlemmars rättigheter.