Att minska matsvinn är avgörande i en värld där antalet människor som lever i hunger och svält långsamt har ökat sedan 2014. Tonvis av fullt ätlig mat går förlorad och slängs bort varje dag. Uppskattningsvis 931 miljoner ton mat, eller 17% av den totala mängd livsmedel som är tillgänglig för konsumenter 2019 hamnade i soporna hos hushåll, återförsäljare, restauranger och andra livsmedelsproducenter. Detta enligt ny FN-forskning som utförts för att stödja globala ansträngningar för att halvera matsvinnet senast 2030. Den 29 september är den internationella dagen för medvetenhet kring matbrist och matsvinn.
Banar väg för restaurangbranschen
Ett av de matlagningsproffs som tagit upp kampen mot matsvinnet är den svenska kocken Karin Sundgren som både skrivit boken No waste, just taste och även bedriver en verksamhet som bygger på uppmärksammade matsvinnsmiddagar. Hon är en stor förespråkare för att ta tillvara på det vi äter och jobbar aktivt med att minska matsvinnet.
”Mitt mantra brukar vara att inget ska bli över. Lagar jag något så ska jag använda allt i hela processen. Det är svårt, men tvingar mig att vara kreativ”, säger Karin. ”Jag har alltid haft ett samhällsengagemang. När jag sedan började jobba som kock blev jag varse den enorma mängd mat som kastades varje dag. Med den enorma orättvisa och de ökade skillnader som råder i världen så är mat det som står mig närmast och där jag besitter en viss kunskap, så alltså där jag eventuellt kan bidra med ökad medvetenhet.”
Hållbara näringsvärderingar
Matsvinn är mat som är fullt duglig att konsumera men som av olika anledningar inte konsumeras. Den största delen av matsvinnet sker i hushållen, men mat slängs i onödan i hela näringskedjan. Vi kan dela maten vi slänger i två grupper. Dels det oundvikliga matsvinnet, som innefattar till exempel skal, ben, kärnor och kaffesump, och dels det som kan undvikas att slänga, som brukar kallas matsvinn. Matsvinn och matsvinn förekommer i alla led i livsmedelskedjan: i primärproduktionen, hos grossister, leverantörer, butiker, restauranger och storkök och i hushåll. Men en förändring är på väg:
”Hållbarhet är något som även kommer mer och mer inom köksbranschen”, säger Karin Sundgren. ”Mycket har hänt bara de sista 15 åren. Hur man hanterar matavfall, sopsortering samt vilka produkter man använder. Sen är det långt ifrån alla som har råd eller orkar bry sig. Därför tycker jag att det är bra när det blir regel att man måste handla på ett visst sätt.”
Matförlust och matsvinn undergräver hållbarheten i våra matsystem. När mat går förlorad eller går till spillo går alla resurser som användes för att producera denna mat – inklusive vatten, mark, energi, arbetskraft och kapital – förlorad. Dessutom leder eliminering av matsvinn och avfall till utsläpp av växthusgaser vilket i sin tur bidrar till klimatförändringarna. Matförlust och matsvinn kan också negativt påverka livsmedelsförsörjning och mattillgänglighet och bidra till att öka kostnaderna för mat.
Globalt går cirka 14 procent av den producerade maten förlorad mellan skörd och detaljhandel, medan uppskattningsvis 17 procent av den totala globala livsmedelsproduktionen går till spillo (11 procent i hushållen, 5 procent i livsmedelsservicen och 2 procent i detaljhandeln). Det globala hållbarhetsmålet 12 Hållbar konsumtion och produktion understryker detta.
Enorma mängder mat kasseras
“För att på riktigt komma till bukt med problemet krävs det betydligt större strukturella förändringar. Att jag här uppe i Sverige pratar om att använda skalet på moroten kan kännas som en skymf mot en stor del av jordens befolkning där matsvinn aldrig har varit ett problem, man äter allt. Liksom vi även gjorde här uppe för ett antal år sedan”, tillägger Karin Sundgren.
Svinnet är ett resultat av för mycket pengar hos en del av befolkningen och för billig mat, konstaterar Karin och fortsätter: det är helt enkelt en ojämn fördelning av jordens resurser. Ett minskat svinn leder också till ett bättre klimat och på så sätt en bättre tillvaro för de människor som lever i torka och översvämningar till följd av den rika delen av jordens befolkning som står för överkonsumtion och den största delen av matsvinnet.
Fyra konkreta tips på hur du kan minska matsvinnet:
- Inventera kylen minst en gång i veckan och gör middagsplaner utefter vad som redan finns hemma. Kanske behöver man inte komplettera med så mycket för att ha en komplett måltid. Dessutom får man vara kreativ och kanske hittat på nya kombinationer, lås dig inte till recept.
- Förvara råvaror korrekt så blir hållbarheten längre.
- Lukta och smaka på varorna, lita inte blint på datumstämpeln. Många varor håller långt efter bäst-före-datum. Ta tillbaka tilltron till dina sinnen.
- Om man handlar för att tillaga samma dag, välj grönsaken eller varan som har kortast datum. Ofta smakar grönsaker mer när de är fullmogna och man hjälper handlaren att bli av med varor som annars med största sannolikhet blir svinn.