Artikel av Aleksander Gabelic, ordförande i Svenska FN-förbundet, i januari 2008
Chefen för FN:s interna revisionsorgan OIOS, Inga-Britt Ahlenius, kallade nyligen till presskonferens i FN-högkvarteret i New York. Ahlenius ville informera om det pågående arbetet på sin avdelning. Den bild hon gav av tillståndet i FN-organisationen var allt annat än smickrande.
Just nu pågår omkring 250 utredningar om bedrägerier, korruption, sexuella övergrepp och andra missförhållanden i FN-systemet. Siffran har varit konstant under de tre senaste månaderna. De flesta problemen, två tredjedelar, rör FN:s fredsbevarande operationer. Det är särskilt problematiskt eftersom just fredsfrämjandet är ett av FN:s mest högprofilerade områden.
Tjugofem fall har överlämnats till FN:s högsta ledning för vidare handläggning och det finns anledning att misstänka att de blir fler. Även FN-chefen Ban Ki-moon är föremål för utredning. Det var generalförsamlingen som i december uppdrog åt OIOS att undersöka Bans göranden. Generalsekreteraren ska ha gett amerikanska Lockheed i uppdrag att leverera baser till det konfliktdrabbade Darfur utan att ha tagit in anbud från andra företag. Själv hävdar Ban att har handlat i enlighet med regelverket.
Problemet med sexuella övergrepp i fält är känt sedan tidigare. FN:s förre generalsekreterare Kofi Annan införde nolltolerans mot sådana brott och Ban Ki-moon har sagt sig vilja fortsätta att prioritera dessa frågor, som i nuläget representerar 80 ärenden på Ahlenius bord. Den svenska FN-rörelsen har krävt hårdare tag mot denna typ av brottslighet, som drabbar de mest försvarslösa – kvinnor och barn på flykt undan krig.
Den tidigare svenska riksrevisionschefen sade att antalet ärenden är större än hon hade väntat sig. Som FN-vän och aktiv i den svenska FN-rörelsen är jag förstås bekymrad över rapporterna om missförhållanden. Samtidigt välkomnar jag det arbete som Inga-Britt Ahlenius och hennes personal gör. Inget är viktigare för den som stöder FN-tanken än att FN-systemet fungerar, och att människor kan lita på att skattepengar och bidrag används på bästa möjliga sätt. Det är därför också viktigt att FN:s medlemsländer ger Ahlenius sitt stöd.
Att Inga-Britt Ahlenius talar offentligt om problemen i FN är ett sätt att öka både insynen och trycket på alla inblandade att följa de spelregler som faktiskt finns. Dessutom visar man att det finns en genuin vilja att få en förbättring till stånd. Det är det bästa beskedet till den som använder missförhållandena som ett argument mot FN-tanken som sådan. Förhoppningsvis kan arbetet leda till större ansvarstagande även i det internationella samarbete som pågår utanför FN-systemet.
Huvuddelen av FN:s arbete fungerar väl tack vare duktiga och ärliga anställda och frivilliga – men det är problemen som skapar rubriker. Ju snabbare de kan åtgärdas, desto mer energi kan läggas på arbetet för att bygga ett mer effektivt, öppnare och starkare FN för framtiden.
Svenska FN förbundets hemsida.
