Ban: Inbördeskriget i Syrien är ett globalt hot

Foto: Flickr / Freedom House / 2.0 Generic (CC BY 2.0)

Foto: Flickr / Freedom House / 2.0 Generic (CC BY 2.0)

1.7.2014 – Syriens förödande krig fortsätter att förvärras och blöda över dess gränser. En kallsinnig uppfattning tycks rota sig alltmer: att mycket lite kan göras annat än att beväpna de olika parterna och se på medan konflikten rasar. Det internationella samfundet får inte överge Syriens folk och regionen, och låta den svepas in i oändliga vågor av grymhet och kris, skriver FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon.

Ban Ki-moon. Foto: UN Photo / Eskinder DEbebeDödssiffran kan nu vara långt över 150 000. Fängelser och provisoriska interneringsläger översvämmas av män, kvinnor och till och med barn. Död till följd av summariska avrättningar och outsäglig tortyr är vanliga. Människor dör även av hunger och av infektionssjukdomar som tidigare varit ovanliga. Hela urbana centrum och vissa av mänsklighetens största kulturarv ligger i ruiner. Syrien uppfyller idag alltmer kriteriet för en nedbruten stat.

De Förenta Nationerna har arbetat hårt för att åtgärda konfliktens djupgående rötter och förödande konsekvenser. Våra humanitära och övriga ansträngningar räddar liv och minskar lidandet. Men vårt främsta mål – att avsluta konflikten – förblir ouppnått. De svaga hoppen för fred har minskat ytterligare efter att våld och religiösa spänningar flammat upp i Irak. Sammanhållningen och integriteten för två länder, inte bara ett, står nu på spel.

De följande sex punkterna kan utstaka en principiell och integrerad väg framåt.

För det första måste våldet upphöra. Det är oansvarigt av främmande krafter att fortsätta understöda Syriens stridande parter som begår grymheter och flagrant bryter mot de fundamentala principerna för mänskliga rättigheter och internationell lag. Jag har uppmanat säkerhetsrådet att påtvinga ett vapenembargo. Båda sidor måste mötas vid förhandlingsbordet igen. Hur många människor måste dö innan det sker?

För det andra måste folket skyddas. FN fortsätter leda en enorm humanitär respons. Men regeringens orimliga restriktioner för tillträde fortsätter; medicinska förnödenheter har forslats bort från biståndskonvojer och samhällen sedda som sympatiserande med oppositionen har medvetet straffats och svultits kollektivt. Vissa rebellgrupper har agerat likadant. Dessutom har det internationella samfundet sörjt för knappt en tredjedel av den behövda summan för biståndsoperationerna. Jag upprepar min appell för ett slut på belägringarna och för obehindrat tillträde för hjälparbetarna över internationella frontlinjer och gränser.

För det tredje behövs en seriös politisk process. De stridande parterna har systematiskt blockerat två av världens ledande diplomaters, Kofi Annans och Lakhdar Brahimis, initiativ. Presidentvalen tidigare denna månad var en ytterligare stöt, och mötte inte ens minimikraven för trovärdiga val. Jag kommer snart att utnämna ett nytt specialsändebud för att försöka uppnå en politisk lösning och övergång för ett nytt Syrien. Länder i regionen har ett speciellt ansvar för att få ett slut på kriget. Jag välkomnar de senaste kontakterna som återupptagits mellan Iran och Saudiarabien, och hoppas de kan bidra till att bygga upp förtroende och ändra kursen för den destruktiva kamp som äger rum i Syrien, Irak, Libanon och annorstädes. Grupper av Syriens civila samhälle gör tappra ansträngningar för att upprätthålla samhällssystemet och öppna kanaler för solidaritet och kommunikation.

För det fjärde måste grova brott straffas. Förra månaden avvisade säkerhetsrådet en resolution som skulle ha hänvisat konflikten till den internationella bråttmålsdomstolen, ICC. Jag ber de medlemsstater som avvisar ICC, men som enligt egen utsago stöder ansvarsutkrävande i Syrien, att komma fram med trovärdiga alternativ. Syriens folk har rätt till rättvisa och åtgärder mot straffrihet.

För det femte måste förstörelsen av Syriens kemvapen avslutas. FN och OPCW, organisationen för förbud mot kemiska vapen, har samarbetat för att förstöra och avlägsna alla deklarerade kemiska vapen i det som en gång var en omfattande arsenal. Många medlemsstater har erbjudit resurser och stöd för denna utmanande uppgift som påbörjades mitt i en aktiv krigszon och som nu kommer att slutföras på olika förstörelseanläggningar utanför Syrien. Även om största delen av dödandet i Syrien utförs med hjälp av konventionella vapen, har det varit av största vikt att förstärka den globala norm som fördömer all produktion och användning av kemiska vapen.

För det sjätte måste konfliktens regionala dimensioner, inklusive extremismens hot, adresseras. Utländska soldater agerar på båda sidor och ökar såväl våldet som det sekteristiska hatet. Även om vi inte blint bör acceptera den syriska regeringens demonisering av hela oppositionen som terrorister, kan vi inte heller blunda för terrorismens verkliga hot i Syrien. Världen måste komma samman och eliminera finansiering och annat stöd för Jabhat al-Nusra och den Islamiska Staten i Irak och Syrien, ISIS. ISIS är ett hot gentemot alla samhällsgrupper i Irak: det är av yttersta vikt för regionens ledare – politiska som religiösa – att uppmana till återhållsamhet och undvika en spiral av attacker och repressalier.

För närvarande är det största hindret för ett slut på Syriens krig uppfattningen om att kriget kan vinnas med militära medel. Jag förkastar den rådande beskrivningen om att Syriens regering ”håller på att vinna”. Att återta områden genom luftbombardemang i tätt bosatta civila bostadsområden är inte en seger. Att svälta belägrade samhällen till underkastelse är inte en seger. Även om den ena sidan skulle vinna på kort sikt, har den förödande kostnaden för denna vinst redan sått frön för en framtida konflikt.

Farliga sekteristiska spänningar, massiva flyktingströmmar, dagliga vidrigheter och spridande osäkerhet gör Syriens konflikt till ett globalt hot. Alla de värden för vilka vi står, och de orsaker för vilka de Förenta Nationerna existerar, står på spel i det förkrossade landskap Syrien i dag är.

Ban Ki-moon, Förenta Nationernas generalsekreterare