Hav och marina resurser hotas, försämras och förstörs alltmer av mänsklig aktivitet. Att förstå våra hav ger oss viktig kunskap för att bekämpa klimatförändringarna och nå hållbarhetsmålen uppsatta i Agenda 2030. Förenta Nationerna har utnämnt decenniet 2021-2030 till Årtiondet för havsforskning till stöd för hållbar utveckling. Det ska främja medvetenhet kring, förbättra forskningen och utöka skyddet av våra hav.
Årtiondet för havsforskning kommer ge världens länder en unik möjlighet att tillsammans framhäva den globala forskning som behövs för att stötta en hållbar utveckling av våra gemensamma hav.
Hälsan hos våra hav
Det globala målet nr. 14 – Hav och marina resurser – strävar efter att bevara och på ett hållbart sätt nyttja hav och marina resurser för en hållbar utveckling. Målet är kopplat till fortsatt ekonomisk tillväxt, fattigdomsbekämpning, livsmedelssäkerhet och möjlighet till hållbar försörjning.
Större och mindre hav men också andra marina miljöer hotas och förstörs allt oftare av mänsklig aktivitet. Det leder till att deras förmåga att förse oss med livsviktiga ekosystemtjänster drastiskt försämras. En del av hoten kommer från klimatförändringarna, marina föroreningar, ohållbar utvinning av marina resurser och förändrad och förstörd miljö i marina och kustnära landskap. Över hela världen påverkar försämringen av kustnära- och marina ekosystem och miljöer välbefinnandet hos människor negativt.
Stärka havsforskningen
Hälsan och den biologiska mångfalden hos världens hav är oerhört viktiga, mänskligheten är beroende av ett välmående hav och alla de varor och tjänster vi får från det.
Våra hav är del av det system som ger liv åt mänskligheten men trots det vet vi fortfarande ganska lite om dem. Eftersom de spelar en avgörande roll för i stort sett alla av de globala målen är behovet att förstå mer avgörande för framtiden.
Trots dess betydelse är havsforskningen ofta underfinansierad och resurserna är ojämnt fördelade över världens länder, detta enligt den senaste Global Ocean Science Report. Totalt 45 länder stod ensamma för 82 procent av alla vetenskapliga publikationer inom havsforskning under perioden 2010-2018. De nordiska länderna har bland den högsta andelen marina forskare sett till sin befolkningsmängd. Dessutom är fritt tillgänglig data inte alltid en självklarhet.
Havsforskningen har möjlighet att slå larm kring en rad olika frågor men den behöver stärkas ytterligare för att systematiskt kunna bidra med effektiva lösningar på de problem vi står inför.
Ett av de viktigaste målen för initiativet är att stärka det internationella samarbetet. Det kommer kunna koppla samman den vetenskapliga forskningen och innovationsteknologin inom havsforskningen med de behov som finns i samhället. Årtiondet för havsforskning ger ett gemensamt ramverk som säkrar att forskning om hav och marina miljöer kan hjälpa världens länder att nå Agenda 2030 och de globala målen.
Det kommande decenniet
Både vad gäller åtgärder och resultat måste årtiondet för havsforskning se bortom business-as-usual och istället bidra till en revolution inom havsforskningen. En sådan förändring kommer bidra till och underlätta för en forskning som är djärv och blickar långt fram. Det kommer bidra till och underlätta för forskning som korsar vetenskapliga discipliner, omfamnar kunskapen hos lokal- och urinvånare och som stävar efter mångfald över generationer, mellan kön och över geografiska områden.
F
ör att mäta framstegen kommer resultaten från den senaste Global Ocean Science Report att fungera som utgångspunkt. Vi har dock inte sett effekterna av coronapandemin på världshaven än.
Ska meningsfulla och avgörande förändringar ske måste olika intressenter involveras. Årtiondet för havsforskning engagerar beslutsfattare, organisationer, institutioner, företag, media och civilsamhället. Men alla uppmuntras att delta.
Årtiondet för havsforskning erbjuder en möjlighet till samarbete och samordning i viktiga frågor och en chans för oss att få det hav vi behöver för den framtid vill leva i.