FN:s 60-årsdag firas med FN-dagskonsert i generalförsamlingens sal den 24 oktober
Årets firande av FN-dagen och FN:s sextioårsjubileum kommer att högtidlighållas med en konsert av Stockholms Kungliga Filharmoniker i generalförsamlingens sal in New York måndagen den 24 oktober.
Konserten på FN-dagen organiseras varje år av FN:s informationsavdelning (DPI) för att fira att FN-stadgan trädde i kraft den 24 oktober 1945. Årets konsert sponsras av Sveriges regering.
År 2005 firar vi också att det är hundra år sedan FN:s före detta generalsekreterare Dag Hammarskjöld föddes. Det var Dag Hammarskjöld som gjorde konserten på FN-dagen till en årlig tradition när han tillträdde tjänsten vid högkvarteret i New York 1953.
FN:s generalsekreterare Kofi Annan, generalförsamlingens ordförande Jan Eliasson från Sverige, och den svenska biståndsministern Carin Jämtin, kommer att hålla öppningsanföranden vid måndagens konsert. Shashi Tharoor, chef för FN:s informationsavdelning, kommer att introducera konsertprogrammet. Stockholms Kungliga Filharmoniker, under ledning av chefsdirigent Alan Gilbert, kommer att framföra symfoniska urval ur Gustave Mahler, Sergei Prokofiev och ett stämningsfullt utbud av nordiska sånger med mezzosopranen Anne Sophie von Otter och svenska skådespelerskan Lena Endre.
FN-dagen firas varje år den 24 oktober därför att FN-stadgan trädde i kraft den dagen 1945 och FN blev verklighet. Enkelt uttryckt är FN-dagen FN:s födelsedag. Idag firar vi FN-dagen för 60:e gången sedan organisationen bildades.
Namnet "Förenta Nationerna" föreslogs av USA:s president Franklin D. Roosevelt. Det användes för första gången i Förenta Nationernas förklaring den 1 januari 1942 då representanter från 26 nationer förband sig fortsätta kämpa tillsammans mot axelmakterna.
FN-stadgan skrevs under den 26 juni 1945 av representanter från 50 länder. Polen som inte representerades på konferensen, skrev under senare och blev ett av de 51 ursprungliga medlemsländerna.
FN bildades officiellt den 24 oktober 1945, då stadgan hade ratificerats av Frankrike, Kina, Sovjetunionen, Storbritannien, USA och en mängd andra signatärmakter.
FN-dagen firas den 24 oktober varje år sedan 1948. Dagen uppmärksammas traditionsenligt över hela världen med möten, diskussioner och utställningar om FN:s arbete och mål.
För att lyfta upp viktiga internationella frågor och internationell utveckling som faller utanför mediernas strålkastarljus lanserade FN:s informationsavdelning (DPI) den tredje maj 2005 årets lista över tio historier som världen borde höra mera om.
Förenta Nationerna är en unik organisation som består av självständiga stater som sammanslutit sig för att arbeta för fred i världen och ekonomiska och sociala framsteg. Organisationen bildades den 24 oktober 1945 och hade då 51 medlemsländer. Idag har antalet medlemmar ökat till 191. Här kan du se vilka länder som är medlemmar i FN.
FN-systemet finns i nästan hela världen och innehåller bland annat 14 fackorgan som är verksamma inom en rad skilda områden. Dessutom består FN av 35 program, fonder och andra underorgan med ansvar för skilda frågor. Dessa organ tillsammans med själva FN och fackorganen utgör FN-systemethttp://www.un.org/aboutun/chart.html
FN-stadgan är en sammanställning av föreskrifter som anger vilka rättigheter och skyldigheter varje medlemsland har, och vad som behöver göras för att medlemsländerna ska nå de mål som de gemensamt satt upp. När ett land blir medlem i FN ansluter det sig till FN:s mål och åtar sig att följa de regler som är inskrivna i stadgan. Representanter för 50 länder undertecknade FN-stadgan den 26 juni 1945 i San Francisco. Polen, som inte kunde sända någon representant till San Francisco på grund av att det inte var klarlagt vilken regering som skulle leda landet efter krigsslutet, undertecknade stadgan senare och blev därmed den 51:a av de ursprungliga medlemmarna.
Den allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter En av FN:s första uppgifter var att formulera den allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter. Det är en historisk proklamation av de grundläggande rättigheter och friheter som tillkommer varje man och kvinna: rätten till liv, frihet och nationalitet, tanke-, åsikts- och religionsfrihet, rätten till arbete och utbildning, till delaktighet i landets styrelse och många andra rättigheter.
Den allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter som enhälligt antogs 1948 och som finns översatt till över 300 nationella och lokala språk, är det mest kända och mest citerade dokumentet för mänskliga rättigheter i världen.
Millenniedeklarationen På Millennietoppmötet i FN:s högkvarter i New York i september 2000 enades världens regeringar om ett antal tidsbundna gemensamma mål inför framtiden. Man lovade att bekämpa fattigdom, svält, sjukdomar, analfabetism, miljöförstöring och diskriminering av kvinnor. Målen skrevs in i Millenniedeklarationen. Man kom överens om att arbeta för utveckling och enades om åtta mätbara mål för utveckling. Dessa åtta särskilda mål kallas Millennietoppmötets utvecklingsmål. Läs mer om hur världens alla länder arbetar för att uppnå dessa mål: Att hålla löftet:
Stats- och regeringschefer från hela världen samlades till toppmötet i FN:s högkvarter i New York den 14-16 september. Under mötet kom man överens om viktiga beslut inom utveckling, säkerhet, mänskliga rättigheter och reformering av FN. Agendan baserades på en rad nåbara förslag som presenterades i mars av generalsekreterare Kofi Annan i rapporten ”Under större frihet”.
