Hatretorik är ett allvarligt och växande hot mot fred och säkerhet, varnade generalsekreterare António Guterres i torsdags. Han uppmanade till omedelbara åtgärder för att bryta en cykel som kan leda till folkmord och liknande grymheter.
Guterres uttalade sig vid FN:s högkvarter i New York vid lanseringen av Muscat-handlingsplanen, Muscat Plan of Action, – ett initiativ som belyser ledares roll i att främja fred och stärka den sociala sammanhållningen.
Hatretorik ”splittrar samhällen, avhumaniserar hela grupper och banar väg för blodsutgjutelse”, sa han. ”Den är också avsiktlig – och en central del i handlingsplanen för praktiskt taget varje folkmord och dylika grymheter.”
Traditionella ledare viktiga
Generalsekreteraren noterade att hatretorik sprids ”snabbare än någonsin”, pådriven av oreglerade plattformar och intensifierat av artificiell intelligens (AI). Även om stater har det primära ansvaret för att förhindra folkmord och andra grymhetsbrott, betonade han att hela samhället har en roll.
FN-chefen sa att planen är en påminnelse ”om att hatretorik är både ett varningstecken på att våld är på väg – och en katalysator som påskyndar dess ankomst.” Han beskrev fyra områden där medlemsstaterna kan spela en viktig roll.
Åtgärdsområden
För det första bör de stärka ansvarsskyldigheten för digitala plattformar och säkerställa att användarsäkerhet är inbyggd i utformningen av onlineprodukter och -tjänster. Delegaterna kommer att ha möjlighet att ta upp några av dessa problem vid den första globala dialogen om AI-styrning som äger rum nästa månad, tillade han.
För det andra bör länder stärka den lokala kapaciteten för förebyggande åtgärder och medling.
Åtgärderna här inkluderar utbildning i övervakning och rapportering av mänskliga rättigheter, vägledning om icke-våldsamma metoder för att konfrontera hatretorik och uppvigling, mentorskap i linje med internationell standard samt lokala värderingar och traditioner, och utbildning som främjar respekt för mångfald och icke-diskriminering.
Dialog, samarbete och inkludering
För det tredje bör medlemsstaterna stödja dialog som bygger ömsesidig förståelse och social sammanhållning.
De bör också hjälpa traditionella och urfolksledare att motverka hatfyllda berättelser genom att dekonstruera myter, motbevisa skadliga ideologier och rykten, fördöma uppvigling till våld och främja tolerans och samexistens.
För det fjärde efterlyste han ett djupare samarbete mellan traditionella, politiska aktörer samt aktörer inom ursprungsbefolkningar. Detta inkluderar att utöka möjligheterna för traditionella ledare och ledare för urprungsbefolkningar samy medla i lokala konflikter och utveckla policyvägledning om lokala mekanismer för att motverka hatretorik och förhindra grymhetsbrott.
Ungdomar, kvinnor och religiösa ledare
Generalsekreteraren sa att insatser för att förhindra hatretorik och grymhetsbrott måste sätta traditionella och urfolksledare ”i centrum” – vilket inkluderar religiösa ledare, ledare för ungdomar samt kvinnliga ledare. Meningsfullt deltagande från kvinnor är särskilt viktigt, sa han och pekade på FN:s säkerhetsråds resolution 1325 (2000) om kvinnor, fred och säkerhet.
”Samtidigt får yttrandefriheten aldrig vara en ursäkt för skadliga budskap”, tillade han.
Han uttryckte sin beslutsamhet att fortsätta främja FN:s strategi och handlingsplan mot hatretorik och de globala principerna för informationsintegritet, vilka han beskrev som en färdplan mot ett säkrare och mer etiskt digitalt ekosystem.
”Tillsammans kan vi bygga de inkluderande, rättvisa och fredliga samhällen som alla människor förtjänar”, sa han.