Allt börjar med en kopp och ett val: I Danmarks näst största stad Århus får du betalt när du lämnar tillbaka din kaffekopp. Avfallsanalys visar att engångskoppar för kalla eller varma drycker i genomsnitt används bara 15 minuter innan de slängs och endast färre än två procent av engångskaffekopparna återvinns över hela världen.
I januari 2024 lanserade Århus ett treårigt projekt på temat återanvändbara mat- och dryckesförpackningar som syftar till att minska antalet engångskaffekoppar. Systemet är enkelt. När du köper din kaffekopp kan kaféet erbjuda en flergångsmugg som ett alternativ till engångskoppen. Då betalar du motsvarande cirka 75 cent mer. När du har njutit av din dryck lämnar du koppen i en av återvinningsstationerna, scannar ditt kort och får tillbaka pengarna. Med en avkastning på 88 procent är projektet en veritabel framgång. Men hur?
– Någon gång i våra liv har alla haft en engångskaffekopp i handen, säger Simon Smedegaard Rossau, chef för Århus Citys cirkulära förpackningsprojekt. Det är lätt att relatera till.
Rätt i tiden
Projektet är inte alls unikt, många städer har provat liknande system. Det unika är hur bra det faktiskt fungerar. Projektet har en returneringsprocent på 88 % och hittills har konsumenterna i den näst största danska staden lämnat tillbaka nästan 900 000 koppar.
– Tiden är inne, det här är något alla vill, ingen vill att planeten ska bli förorenad av mikroplast, säger Simon Smedegaard Rossau.
En av faktorerna bakom projektet är det faktum att avfallsanalys visade att 48 procent av det totala avfallet som produceras i Århus består av dryckes- och matförpackningar. I strävan att förvandla Århus till en ren stad var detta en av åtgärderna. En vändpunkt kom i och med Århus Festuge-festivalen, en enorm gatufestival i staden, där företag endast använde återanvändbara koppar. Under evenemanget återanvändes 100 000 koppar, tillräckligt för att fylla 1 200 papperskorgar. Framgången med projektet har fått en hel del uppmärksamhet.
– Vi skickade ut ett pressmeddelande som många medier tyckte var intressant att publicera, men den uppmärksamhet projektet har fått kom verkligen organiskt. Jag har blivit intervjuad av bland annat Forbes, AP och Washington Post, kommenterar Smedegaard Rossau.
Finns i olika storlekar
Muggarna är gjorda av återanvändbar polypropen (PP), och finns i olika storlekar för läsk, varma och kalla drycker och en genomskinlig för isdrycker som iskaffe. De har alla en individuell kod för återvinning, vilket innebär att den bara kan returneras en gång och gör det omöjligt att lura systemet. Efter att de har återlämnats till stationerna tvättas kopparna och återanvänds.
Den första koppen lades i pantsystemet den 17 januari 2024 och målet är att återvinna ännu fler förpackningar i framtiden. För att uppmuntra deltagande samarbetade staden med 45 lokala kaféer som gick med på att erbjuda återanvändbara koppar tillsammans med traditionella engångsmuggar. För närvarande finns det 22 deponeringsstationer centralt placerade runt om i staden. Du kan använda QR-koden på din kopp för att hitta den närmaste.
Pantsystemet är designat av det norska avfallshanteringsföretaget TOMRA, och projektet är ett samarbete mellan företaget och Århus kommun. Planen är att systemet ska utökas till andra typer av förpackningar inom en snar framtid för att underlätta övergången från engångsförpackningar till återanvändbara förpackningar. Det finns redan planer på att återvinna avfall som plastskålar och pizzakartonger på samma sätt. Förhoppningarna för att utveckla projektet är höga, kommenterar Simon Smedegaard Rossau.
– Vi väntar på ett lagstiftningsstöd för systemisering av återvinning. Om det skulle finnas top-down-policyer skulle vi kunna expandera till andra städer och det skulle i sin tur leda till större miljövinster.
Den 14 december 2022 antog FN:s generalförsamling vid sin 77:e session en resolution om att utse den 30 mars till den Internationella dagen för noll avfall, som ska uppmärksammas årligen.
Idag producerar vi cirka 400 miljoner ton plastavfall varje år enligt FN:s miljöprogram UNEP. I början av 2000-talet ökade mängden plastavfall vi genererade mer på ett enda decennium än vad den hade gjort under de föregående 40 åren.