Trettio år efter att FN:s medlemsländer lovat att garantera ”lika lön för lika arbete” vid FN:s kvinnokonferens i Peking är detta mål långt ifrån uppfyllt. Globalt tjänar kvinnor 23 % mindre än män för arbete av lika värde – och ännu större är löneskillnaden för kvinnor med barn.
Enligt Eurostat tjänade kvinnor inom Europeiska Unionen 12 % mindre än sina manliga kollegor, och då avses bruttotimlöner 2023. Island (9,8 %) har minskat löneskillnaderna mellan könen mer än de andra nordiska länderna. Sverige klarar sig något bättre än EU-genomsnittet (11,2 %) men Finland (16,8 %), Danmark (14 %) och Norge (12,8 %) all ligger under genomsnittet enligt Eurostat.
Det minsta gapet inom EU återfanns i Luxemburg (-0,0) Belgien (0,7) följt av Rumänien (3,8 %) och Italien (2,2 %).
De största ojämlikheterna när det gäller bruttotimlön noteras i Österrike (18,3 %), Tjeckien (18 %), Ungern (17,8 %), Tyskland (17,6 %), Schweiz (17,2 %) och Estland (16,9 %).
Luxemburg i topp
Luxemburg är det enda EU-landet som har uppnått lönejämlikhet, med en skillnad på -0,7-0,9 % till kvinnors fördel 2022, enligt Eurostat. Men denna framgångsstatistik från Luxemburg innebär officiellt -0,7 % (till kvinnors fördel) när man avser genomsnittlig timlön, men den lutar fortfarande till mäns fördel när man tar hänsyn till årsinkomst, vilket i sin tur innebär att en liten andel män tjänar mycket höga löner och bonusar samt att kvinnor arbetar mer deltid.
Italien å sin sida sticker ut från andra sydeuropeiska länder med en låg bruttotimlöneskillnad på 2,2 % jämfört med Frankrike (12,2 %), Portugal (8,6 %), Grekland (13,6 %) och Spanien (9,2 %), enligt Eurostat.
Varför kvarstår löneskillnaderna mellan könen?
Ingrodda ojämlikheter orsakar löneskillnaderna mellan könen enligt UN Women. Kvinnor, särskilt invandrarkvinnor, är överrepresenterade inom privata sektorn, vilket leder till lågavlönade, osäkra arbetsförhållanden utan sociala förmåner.
Kvinnor utför också tre timmar mer dagligt omsorgsarbete än män, hushållsarbete och omsorg om barn och äldre inräknat. Moderskapsstraffet förvärrar löneskillnaderna, med arbetande mödrar som möter lägre löner, i synnerhet då antalet barn de har ökat. Könsstereotyper, diskriminerande anställningsmetoder och befordransbeslut bidrar också till löneskillnader.
