Mellan 64 och 70 procent av befolkningen i de nordiska länderna ger till välgörenhet. Svenskar och norrmän var mer benägna att ge till välgörenhet 2026, medan finländare och danskar har blivit något mindre generösa. FN uppmärksammar Internationella dagen för välgörenhet varje år den 5 september för att öka medvetenheten och uppmuntra global solidaritet.
Sex av tio personer globalt gav pengar till goda ändamål 2025, vare sig det var direkt till behövande, till välgörenhet eller av religiösa skäl, enligt World Giving Report 2026. Personer i Asien och Afrika var mest benägna att ge pengar, medan de i Sydamerika var minst benägna.
I genomsnitt donerade människor 1 % av sin inkomst år 2025. Detta varierade dock mellan kontinenter, där afrikaner donerade den högsta andelen av sina inkomster (1,6 %) och européer den lägsta (0,6 %).
Humanitärt bistånd stöds
Enligt Nordic Donor Report 2026 sade sju av tio (70 %) norrmän, upp från 66 % förra året, att de donerar regelbundet eller ibland till välgörenhetsorganisationer. I Danmark, som var den mest generösa nationen i undersökningarna 2024 och 2025, sjönk siffran något från 67 % till 66 %.
Sverige gick också om Danmark, från 64 % till 69 %, medan Finlands andel sjönk från 50 % till 48 %. Mellan 2024 och 2025 hade givarnas andel ökat i alla fyra länder, med minst sex procentenheter, med omkring 1 000 vuxna som deltog i varje land. Humanitärt bistånd är bland de frågor som de tillfrågade oftast gav sitt stöd till.
Enligt European Research Network on Philanthropy-rapporten Philanthropy in Europe, publicerad i mars 2026, sade 64,1 % av de isländska respondenterna att de hade donerat pengar någon gång under föregående år. Bland ändamålen var hälsorelaterade organisationer de mest stödda (39 %), följt av sociala tjänster (29 %) och internationellt bistånd (25 %). Studien inkluderade 644 respondenter.
Nordiska bidrag till FN-systemet
Internationella dagen för välgörenhet ger en möjlighet att uppmärksamma inte bara individuella generösa handlingar, utan också den roll som kollektiv och institutionell solidaritet har i att hantera fattigdom, humanitärt behov och ojämlikhet världen över. Enligt OECD:s utvecklingssamarbetsprofiler 2026, som granskar utvecklingssamarbets- och finansieringsdata från 2024, kanaliserades en betydande andel av nordiska bidrag till multilaterala organisationer genom FN-systemet.
Enligt OECD-data bidrog Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige tillsammans med cirka 3,9 miljarder dollar till FN-systemet år 2024, varav cirka 1,4 miljarder dollar vardera från Norge och Sverige, 840 miljoner från Danmark, 274 miljoner från Finland och 41 miljoner från Island. Även om dessa siffror representerar officiellt utvecklingsbistånd snarare än privata donationer, ger de ett kompletterande perspektiv på det nordiska engagemanget i humanitära och utvecklingsinsatser internationellt.
Siffrorna inkluderar både kärnfinansiering och bidrag avsedda för särskilda länder, program eller ändamål.
UNDP stora mottagare
Länderna skiljer sig åt i vart deras FN-finansiering går. UNDP, UNICEF, WFP och UNHCR är bland de största mottagarna i regionen. Danmarks och Norges största mottagare var UNDP. Sveriges största mottagare var UNICEF och Finlands var UNHCR. Islands tre största FN-mottagare var UNICEF, Världslivsmedelsprogrammet och UNHCR.
Island utmärker sig på ett annat sätt. Även om dess bidrag är mycket mindre i absoluta termer, gick 65,6 % av Islands bidrag till multilaterala organisationer till FN-systemet 2024. De motsvarande siffrorna var 51,2 % för Norge, 46,2 % för Sverige, 45,6 % för Danmark och 33,7 % för Finland. Siffrorna visar därför både omfattningen av det nordiska stödet till FN och betydande skillnader i hur de fem länderna kanaliserar sitt multilaterala utvecklingsbistånd.
Den internationella dagen för välgörenhet instiftades med målet att öka medvetenheten och mobilisera människor, frivilligorganisationer och aktiva över hela världen för att hjälpa andra genom volontär- och filantropiska aktiviteter. Datumet den 5 september valdes för att hedra årsdagen av Moder Teresa av Calcuttas bortgång, som mottog Nobels fredspris 1979 ”för sitt arbete i kampen för att övervinna fattigdom och nöd, som också utgör ett hot mot freden.”