Drastiska nedskärningar i biståndet blir allt vanligare bland stora bidragsgivare i Europa och USA. Detta har en direkt inverkan på de redan mest utsatta i världen.
I Frankrike tillkännagav regeringen ytterligare nedskärningar på 700 miljoner euro i sitt officiella utvecklingsbistånd (ODA) i början av juli samt en ytterligare minskning på 3,7 miljarder euro år 2026 för att bidra till att minska sitt offentliga underskott.
I Storbritannien åtföljs det beslut som fattades i februari att minska ODA till 0,3 % av BNP från 2027, jämfört med målet på 0,7 %, av en ökning av militära utgifter. En liknande trend observeras i Tyskland, Nederländerna och Belgien.
På andra sidan Atlanten avvecklade USA den amerikanska institutionen för internationell utveckling (USAID). Den avbröt all sin utlandsfinansiering i 90 dagar i januari. Den 13 augusti fastställde hovrätten 8 miljarder dollar i årliga nedskärningar av amerikanskt bistånd, vilket fastställdes av kongressen i mitten av juli.
Detta belopp inkluderar de nästan 1 miljard dollar som togs bort från finansieringen till FN. Denna siffra bör sättas i perspektiv, med tanke på att USA bidrog med 13 miljarder dollar till organisationen år 2023, inklusive sitt obligatoriska bidrag till FN-sekretariatets budget.
40 % mindre finansiering än i juli 2024 för humanitärt bistånd
I slutet av juni hade mindre än 17 % av de 46 miljarder dollar som behövdes för att möta de globala humanitära behoven 2025 mottagits, enligt FN:s kontor för samordning av humanitära frågor (OCHA). Detta motsvarar en alarmerande minskning med 40 % jämfört med samma period 2024.
”Vi har tvingats in i en situation där vi klassificerar mänsklig överlevnad”, säger Tom Fletcher, FN:s biträdande generalsekreterare för humanitära frågor och katastrofhjälpskoordinator. ”Matematiken är grym och konsekvenserna är hjärtskärande. Alltför många människor kommer inte att få det stöd de behöver, men vi kommer att rädda så många liv som möjligt med de resurser vi får.”
Inför de mest betydande budgetnedskärningar som det internationella humanitära systemet någonsin upplevt har OCHA presenterat en global vädjan med hög prioritet för att hjälpa 114 miljoner människor genom att rikta in sig på de mest akuta behoven.
Miljontals människor berövade vård
USA, den största bidragsgivaren till Världshälsoorganisationen (WHO), tillkännagav att de drar sig ur i januari 2025.
Vid en presskonferens den 7 augusti 2025 uppgav WHO:s direktör att ”plötsliga och drastiska nedskärningar i humanitärt bistånd för närvarande orsakar de allvarligaste störningarna i hälsosystemen sedan toppen av covid-19-pandemin. Enligt den senaste WHO-analysen förväntas hälsobiståndet minska med nästan 40 % i år jämfört med för bara två år sedan. Detta är inte en gradvis förändring, utan en veritabel klyfta. Livräddande läkemedel lagras fortfarande i lager, vårdpersonal förlorar sina jobb, kliniker stänger och miljontals människor berövas sin vård.”
Två exempel bland många: brist på finansiering förhindrar en snabb respons på den koleraepidemi som breder ut sig bland flyktingbefolkningen i östra Tchad. I Ukraina kommer fler än 640 000 kvinnor att förlora tillgången till psykiatriskt stöd relaterat till könsbaserat våld och till de skyddshem som tillhandahålls av UNFPA.
Endast 5 dollar per månad för 2 miljoner flyktingar i Uganda
År 2025 kommer UNHCR:s, FN:s flyktingorgans, finansieringsbehov att uppgå till 10,6 miljarder dollar. Vid halvårsskiftet hade endast 23 % av dessa behov tillgodosetts.
Upp till 11,6 miljoner flyktingar och andra människor som tvingats fly från sina hem riskerar att bli berövade direkt humanitärt bistånd från UNHCR i år, enligt en rapport som publicerades den 18 juli. Denna siffra representerar ungefär en tredjedel av de människor som fick bistånd från organisationen under 2024.
Nästan två miljoner flyktingar är drabbade i Uganda. Sedan början av året har i genomsnitt 600 personer anlänt till landet varje dag från konfliktområden i Sudan, Sydsudan och Demokratiska republiken Kongo (DRC). Uganda, som redan är det största flyktingmottagande landet i Afrika och det tredje största i världen, tar för närvarande emot 1,93 miljoner flyktingar.
Den uppskattade kostnaden för att ta hand om en flykting i Uganda år 2025 är cirka 16 dollar per månad. På grund av bristande finansiering kommer biståndet nu att minskas till 5 dollar per månad, meddelade UNHCR den 5 augusti.
Matransonerna reduceras till en fjärdedel i Kenya
I Kenya har matransonerna från Världslivsmedelsprogrammet (WFP) till 720 000 flyktingar minskat sedan början av året och uppgick i juni till endast 28 % av en standardranson.
Fallet Nigeria påminner oss om att även fördrivna människor sätts på prov. Inte färre än 1,3 miljoner människor i nordöstra Nigeria riskerar att bli berövade livsmedelsbistånd, och 150 näringscenter som betjänar 300 000 barn kan stängas, enligt WFP.
Utan en omedelbar tillströmning av donationer kommer endast 650 000 människor att få hjälp i augusti. Därefter måste biståndsprogrammen avbrytas.
”Familjer här kommer att ställas inför omöjliga val”, förklarar Dr. John Ifuk-Ibot, WFP:s näringschef i Nigeria. ”Svälta eller fly igen.”
Endast 14 % av humanitärt bistånd till Syrien finansierat
I Syrien, ett land som härjades av 13 års inbördeskrig (2011–2024) fram till Assadregimens fall i december 2024, är 16 miljoner människor i behov av humanitärt stöd.
Dock har OCHAs vädjan om finansiering bara täckt 14 % av behoven för 2025, påpekade Tom Fletcher den 21 augusti. ”Vår humanitära vädjan för 2025 är endast finansierad till 14 %. Biståndsnedskärningar förväntas leda till personalnedskärningar på minst 40 % inom den humanitära verksamheten i Syrien, där icke-statliga organisationer drabbas hårdast. Sexton procent av hälso- och sjukvårdsinrättningarna har stängt eller minskat sin kapacitet på grund av nedskärningar.”
Tom Fletcher tackade givare som fortsätter att bry sig om denna kris, ledda av EU, Tyskland och Kanada.
Sudan, Myanmar, Haiti: glömda kriser mångfaldigas
Men många större kriser förbises. Det finns en reell risk att mer än 4,3 miljoner människor i Demokratiska republiken Kongo (DRC) kommer att berövas allt humanitärt bistånd år 2026, enligt OCHA.
Detsamma gäller i Sudan och Sydsudan, Somalia och Jemen, länder där UNICEF och WFP slår larm om hotet om svält och undernäring hos barn.
Situationen för Rohingya-flyktingar som har flytt från förföljelse i Myanmar till Bangladesh försämras också. Biståndet hotar att kollapsa, särskilt i världens största flyktingläger, Cox’s Bazar.
I Haiti, som plågas av gängvåld, hade den humanitära insatsen mottagit mindre än 9 % av de 908 miljoner dollar som behövdes i juli 2025. Ändå befinner sig 1,3 miljoner människor på flykt i detta karibiska land, 1 600 skolor har stängt och UNICEF har identifierat att 217 000 barn lider av allvarlig undernäring. Endast 21 500 av dem har fått behandling i år. ”Haiti är fortfarande (…) det land som mottar minst finansiering trots att vi vädjar om bistånd av alla underfinansierade länder i världen”, sade Stéphane Dujarric, talesperson för FN:s generalsekreterare.
FN-organ med samarbetsparter påverkas
Effekterna av att det externa biståndet stoppades var omedelbara för de stora FN-organen, som finansieras genom frivilliga bidrag – till skillnad från FN-sekretariatet, vars budget är beroende av obligatoriska bidrag från alla medlemsstater. Dessa organ tvingades minska sin personal, till exempel med 30 % när det gäller UNHCR. Som jämförelse var FN:s migrationsorganisation (IOM) tvungen att genomgå en strukturreform efter att ha förlorat 30 % av sin finansiering år 2025.
Internationella och lokala icke-statliga organisationer som arbetar med FN har också drabbats hårt. Den 13 maj 2025 publicerade UN Women en rapport med titeln ”Vid en brytpunkt: Effekten av nedskärningar i utländskt bistånd hos kvinno-organisationer i humanitära kriser runt om i världen (At a breaking point: The impact of foreign aid cuts on women’s organizations in humanitarian crises around the world).
Baserat på resultaten av en global snabbundersökning av 411 kvinnoledda organisationer som förespråkar kvinnors rättigheter i 44 krissituationer, visar rapporten att 90 % av de undersökta organisationerna har drabbats av budgetnedskärningar, och hälften kan komma att stänga inom sex månader.
