Förra året dödades 62 journalister runt om i världen bara för att de utförde sina jobb visar en kartläggning som UNESCO gjort. Internationella dagen för upphörandet av straffrihet för brott mot journalister uppmärksammar det växande problemet.
Många miste livet när de bevakade konflikter. Men de senaste åren har antalet mediearbetare som dödats utanför konfliktområden ökat. Att undersöka frågor som rör korruption, människohandel, kränkningar av mänskliga rättigheter eller miljöfrågor utgör en stora risker för journalisters liv, menar FN:s generalsekreterare António Guterres.
Samtidigt är straffriheten kring mord på journalister extremt hög. Enligt UNESCO går nästan 9 av 10 mördare fria.
Journalister utsätts även för andra oräkneliga hot – allt från kidnappning, tortyr och godtyckligt frihetsberövande, till desinformationskampanjer och trakasserier, särskilt inom den digitala sfären. Kvinnliga journalister löper särskilt stor risk för våld på nätet.
”Brott mot journalister har en enorm inverkan på samhället som helhet, eftersom de hindrar människor från att fatta välgrundade beslut”, säger Guterres.
Även Covid-19-pandemin och skuggpandemin av desinformation har visat att tillgång till fakta och vetenskap bokstavligen är en fråga om liv och död. När tillgången till information är hotad sänder det ett budskap som undergräver demokratin och rättsstatsprincipen.
Idag, på den Internationella dagen för upphörandet av straffrihet för brott mot journalister, firar vi arvet och bedrifterna från journalister som dödats i tjänsten, och uppmanar till rättvisa för brott som begåtts mot dem.
”Jag uppmanar medlemsstaterna och det internationella samfundet att stå i solidaritet med journalister runt om i världen. Vi behöver visa den politiska vilja som behövs för att utreda och åtala brott mot journalister och mediearbetare med lagens fulla kraft – varje dag”, säger FN:s generalsekreterare.
