Najmo Fyiasko Finnbogadóttir är en glad somalisk kvinna. Men vid 21 års ålder har Najmo upplevt många saker som ingen kvinna någonsin skulle behöva uthärda; könsstympning, tvingad till äktenskap vid 11 års ålder, bli skadad i sitt hemlands inbördeskrig och att sedan behöva fly.
Trots detta, skrattar Najmo Fiyasko Finnbogadóttir och skämtar när hon berättar sin historia. En hjärtskärande historia som tyvärr är alltför vanlig i hennes hemland Somalia och i många andra länder runtom i världen.
– ”Allt började med en arg flicka som pratade om sina intressen”, skrattar Najmo Fiyasko Finnbogadóttir från hennes sovrum i en lägenhet i London. Frågvis och alltid sökande efter svar, har Najmo sedan hon var liten ställt sig frågorna: Varför? Varför vill familjer könsstympa sina små flickor? Varför är en 11-årig flicka gift med en man som är tre gånger så gammal? Varför låter mammor sina döttrar gå igenom skadliga traditioner, när de själva har genomlidit detsamma?
– ”Jag hade alltid så mycket frågor, men fick aldrig några svar”, säger Najmo.
Najmo föddes i Somalia 1998 och var en av nio syskon. Hennes far mördades när hon var elva, och Najmos farbror bestämde att hon skulle gifta sig med hennes 32-åriga kusin. Enligt Najmo är det en gemensam tro i Somalia att kvinnor måste gifta sig tidigt då de behöver en man som skyddar dem. FN anser att barnäktenskap är ett brott mot mänskliga rättigheter och enligt Unesco är 45 procent av somaliska kvinnor gifta innan de har fyllt 18 år.
– ”Hela min familj stöttade mitt giftermål”, minns Najmo, ”Vad som förvånade och sårade mig mest, var att kvinnor runt mig – mina mostrar och fastrar, mina grannar, alla stöttade giftermålet och ingen hjälpte mig. Kvinnorna pushade mig till att acceptera det, och jag var bara en liten flicka.”
Efter giftermålet hjälpte Najmos bror henne att fly till Mogadishu där hon spenderade två år av att gömma sig. Hon lyckades tills en terrorattack gjorde att Najmo skadade båda sina ben och var tvungen att uppsöka sjukvård. Najmos familj hittade henne på sjukhuset och hennes farbror insisterade att hon skulle återvända och fortsätta sitt äktenskap. Men Najmo lyckades istället, med hjälp från hennes kusiner, att fly till hennes släktingar i Sudan. Hon blev där uppmanad att åka till Europa, och bestämde sig för att åka med en människosmugglare på en 28 dagar lång resa över Sahara öknen, genom Libyen och över Medelhavet i en liten båt.
– ”Vi gick igenom helvetet”, minns Najmo, “En nära vän till mig dog under resan”.
Najmo kom till slut fram till ett flyktingläger i Malta. Där gav en somalisk man henne komplimanger för hennes skönhet.
– ”Män som dessa siktar in sig på sårbara kvinnor. Han sa: ”Jag vill gifta mig med dig.” I vår kultur, måste du betala brudens familj. Han sa att han ville komma i kontakt med min familj och skicka pengar till dem för att arrangera äktenskapet. Då frågade jag bara: ”Varför skickar du det inte genom mig?” Han skickade mig pengarna, och det var sista gången han hörde från mig”, skrattar Najmo.
Efter att ha rest genom Tyskland och Danmark, fick Najmo ett falskt belgiskt pass och blev tillsagd att ta ett flygplan till Kanada. Planet skulle mellanlanda på Island, och hon var rekommenderad att gå av planet och bete sig som en turist. Men Najmo var förvirrad. Hon pratade bara somaliska, hade endast 70 euro i fickan och hade aldrig sett snö förut. Hon blev snabbt upptäckt och blev omhändertagen av isländska myndigheter som tog henne till ett barnhem. Vid denna tidpunkt var Najmo 16 år gammal och hade spenderat tre år på flykt från Somalia.
Isländska myndigheter frågade Najmo vad hon önskade. ”Ge mig en familj och en utbildning. Resten klarar jag själv”, svarade hon.
“Jag tar varje möjlighet att öka medvetenheten”
Najmo placerades i en fosterfamilj och hon fick snabbt ett starkt band till hennes fosterpappa, Finnbogi. Najmo var förvånad över vad hon såg när hon kom till sitt nya hem. På varje kontor såg hon kvinnor som arbetade. Flickor dansade och gick till gymmet, och de var fria att leva det liv de ville.
– ”Island var en ögonöppnare. Jag hade varit med människor från Somalia hela mitt liv, men när jag kom till Island såg jag allt vi gjorde fel. Jag satt i mitt rum varje dag och frågade mig själv: ”Vad kan jag göra just nu?”, jag var bara en student så det var inte mycket jag kunde göra. Men jag kom på idén och undrade vad som skulle hända om jag delade min historia och mina åsikter på sociala medier för de som vill lyssna.”
Najmo började ladda upp videos på sociala medier där hon pratade på somaliska om de ämnen som intresserade henne: barnäktenskap, könsstympning och kvinnors rättigheter. Najmos fosterföräldrar stöttade hennes dröm, och satte upp en liten studio på hennes rum på Island. Najmos Facebook- och Youtube-kanaler växte, och hon har nu mer än 75 000 följare.
– ”Jag tar varje möjlighet att öka medvetenheten”, säger Najmo, ”De här flickorna är precis som oss. De vill vad vi vill. Ha fina kläder, smink, att gå ut och ha kul. Men de har barn och måste axla rollen som mamma.”
”Män kan leva med deras fruar i 20 år utan att se deras intima delar”
I slutet av Najmos giftermål hade Najmo redan blivit könsstympad, vilket innebär att delar av- eller hela könsorganet tas bort eller sys igen. Könsstympning är en vanlig tradition i den somaliska kulturen. 98 procent av somaliska kvinnor har genomgått ingreppet. Flickor som inte är könsstympade anses vara orena och få män vill gifta sig med en flicka eller kvinna som inte är könsstympad. När könsstympningen genomförs är det ofta av kvinnor från trakten som använder knivar, saxar eller rakblad för att ta bort delar av könsorganet medan familjemedlemmar håller fast flickan.
Najmo har blivit ganska van vid att berätta sin historia öppet, men jobbar fortfarande med sitt självförtroende för att kunna berätta de mest smärtsamma stunderna av hennes liv, som när hennes farbror lurade henne innan hennes giftermål:
– ”Min farbror sa till mig att ingen man skulle röra mig innan jag fyllde 13. Men så var inte fallet. Min man blinkade inte ens första natten innan han våldtog mig. När du är könsstympad kan du inte gå på tre eller fyra dagar efter att du haft sex första gången.”
Många män är vet inte hur skadligt könsstympning är för kvinnors hälsa och välmående. Proceduren tar mindre än en halvtimme, men konsekvenserna finns kvar under hela livet. Efter proceduren kan man få infektioner eller stora blödningar, och kommer för resten av sitt liv uppleva besvär vid toalettbesök.
– ”Män kan leva med deras fruar i 20 år utan att se deras intima delar”, säger Najmo, ”De vet egentligen inte hur det ser ut på grund av religionen och kulturen. Du måste släcka lampan när du har sex med din fru. Så, jag använder en modell.”
Modellen som Najmo pratar om är en modell av en kvinnas könsorgan i naturlig storlek. Könsstympning är uppdelat i fyra olika underkategorier som är uppdelade beroende på hur allvarlig proceduren är. Den allvarligaste formen inkluderar borttagning av klitoris, blygdläpparna och de inre blygdläpparna. Sidorna av blygdläpparna blir i hopsydda, där endast ett litet hål lämnas öppet för att urin och blod från menstruation ska kunna passera. Nästan två tredjedelar av flickor och kvinnor från Somalia har genomgått denna form av könsstympning.
– “Jag använder modellen och berättar om hur det går till, och i slutet frågar jag ”Mamma, varför gör du det här mot mig? Varför skadar du mig?” Många mammor skickar meddelanden till mig och säger “Vi visste inte bättre. Min mamma gjorde det mot mig. Min mormor gjorde det mot henne”. Pappor skriver till mig och säger: “Vi visste inte att proceduren såg ut så här. Vi kommer inte låta våra fruar göra det mer.” Kvinnorna gör det inte för att de hatar sina döttrar, utan för att tillfredsställa sina män.”
Najmos berättelse berör många människor, men motståndet mot en förändring är starkt. Det är inte lätt att bryta djupt rotade traditioner i en kultur, och Najmo har fått många dödshot som säger att hon är för västerländsk och att hon skämmer ut sin familj. Några av hennes vänner säger till henne att vara försiktig, men det är så många ämnen som hon önskar att diskutera.
– ”Jag får hot, men bryr mig inte om dem. Jag går var jag vill. Jag menar, vem ska döda den här galan tjejen ändå, när det är så många andra viktiga människor i världen?”, säger Najmo.
Det kan vara svårt att veta hur man bör närma sig svåra kulturella ämnen, och Najmo pratar mycket om hur det bästa sättet är att kommunicera med hennes tagna publik.
– “I varje samhälle finns det ett sätt att förhålla sig till saker, men det måste få ett avslut. Då slösar du tid och pengar. Du måste prata deras språk och visualisera. Vi måste visa män vilken smärta vi går igenom. Och utbilda mammor. Vi måste hitta en väg att kommunicera med varje samhälle.”
Sedan Najmo började göra sina videor i sitt hem på Island, har hon jobbat som talare för EUs Day of the Girl och Amnesty International Nordic Youth Conference. Nu studerar hon Internationell ekonomi och ledarskap vid University of West London, och har många planer för framtiden. Tillsammans med tre andra personer arbetar hon med att ge andra vad att få vad hon själv har skapat – en plattform. Hennes videos från hennes rum på Island har växt till en sociala medier-plattform som kallas ”MID SHOW”. I framtiden hoppas hon att ”MID SHOW” ska expandera och inkludera flera kanaler på sociala medier som rör ämnen som somalier är intresserade av.
– ”Om du har en berättelse som du vill dela med dig av från vart som helst i världen, hittar vi ett sätt för dig att berätta den”, säger Najmo, ”Om du vill gömma ditt ansikte, kan vi göra det. Jag blir trött på att människor säger att jag hittar på historierna. Vi vill att offren ska berätta sina egna historier.”
Hennes långsiktiga plan är att bli Somalias president. Inte för att hon önskar att bli en ledare, utan för att hon vill visa att en kvinna är kapabel till allt. När hon får frågan om hur hennes liv skulle varit om hon inte flydde från Somalia, suckar Najmo: ”Jag skulle behövt acceptera situationen som miljoner av flickor och kvinnor innan mig.”
Historian i västvärlden om kvinnors frigörelse ger Najmo hopp om att saker kommer förändras även i Somalia. Hon kan redan känna att hennes sociala medier bidrar till positiv påverkan. Hon har upplevt att somaliska kvinnor i 50-, 60-årsåldern kommer fram till henne på gatan och tackar henne för hennes arbete och säger: ”Vi har varit tysta hela vårt liv. Varje ord som kommer från din mun är våra ord.”
Hon blir även hoppfylld av alla män som stöttar henne. Samtidigt varnar hon andra män som är tysta: ”Alla män är inte dåliga i Somalia, men de bra männen är tysta, och så länge som de förblir tysta, är de inte bra män.”
Förändring kommer inte snabbt. Najmos pappa var en aktivist, och hon vill hedra honom genom sitt arbete. Hon vet också att hon inte kan göra arbetet på egen hand. Hon uppmuntrar andra människor att hjälpa henne i sitt arbete mot diskriminering av kvinnor och flickor.
– ”Om du tror att andra kvinnor kämpar för dina rättigheter för dig, så tror du fel. Andra kvinnor kan uppmuntra dig, men du är personen som måste göra jobbet. Om du inte gör det, kommer du alltid vara där du är idag, och din dotter likaså.”
