UNRIC har intervjuat Ánne-Hedvig Salmi Nordsletta: en samisk forskare, sjuksköterska och barnmorska knuten till UiT The Arctic University of Norway i Tromsø. Själv same med nordsamiska som modersmål, ger hon samerna en röst i forskningen kring mödravård. Den nionde augusti är Internationella dagen för världens ursprungsfolk, som uppmärksammas under temat Att hedra barnmorskor inom urbefolkningar: Att skydda liv och välbefinnande.
Sedan sina fyra år som doktorand har Ánne-Hedvig Salmi Nordsletta bedrivit forskning kring samiska kvinnor, förlossningar och barnmorskor. Hennes forskning är den första i sitt slag och betonar vikten av kulturellt trygg mödravård, där samiska kvinnor känner sig förstådda, respekterade och inkluderade.
Efter sina studier till sjuksköterska och senare barnmorska har hon arbetat och arbetar fortfarande som barnmorska vid Universitetssjukhuset i Nord-Norge.
– Jag har alltid varit fascinerad av graviditet och förlossning, ända sedan jag var liten. Det var min dröm att bli barnmorska, förklarar Ánne-Hedvig Salmi Nordsletta och tillägger att hennes mormor, som dog innan Ánne-Hedvig föddes, var barnmorska vars historier levde vidare i generationer.
Kultur, språk och identitet
Ánne-Hedvig Salmi Nordslettas forskning fokuserar på ursprungsbefolkningens perspektiv på kvinnors hälsa, graviditet och mödravård, med särskild uppmärksamhet på hur sjukvårdssystem bättre kan förstå och respektera samisk kultur, traditioner och erfarenheter. Hon undersöker frågor som kulturell säkerhet, traditionella förlossningssedvänjor, språk och vikten av att anpassa vårdtjänster för att möta behoven hos ursprungsbefolkningar.
– Idag är tidig barnomsorg centraliserad och medicinaliserad över hela Norge, även i Sápmi, och samiska kvinnors förlossningar skiljer sig vid första anblick inte från norsk förlossning. Men de kulturella och traditionella aspekterna finns där. Skillnaderna är kanske inte alltid omedelbart synliga, men kultur, språk och identitet formar fortfarande hur förlossning upplevs och hur vård uppfattas, säger Nordsletta.
Trygg mödravård
Hennes arbete belyser en bredare global fråga: att säkerställa att ursprungsbefolkningar får sjukvård som respekterar deras identitet, kunskapssystem och kulturella bakgrund. Genom att dokumentera samiska kvinnors erfarenheter strävar Nordsletta efter att stärka mer jämlik och kulturellt anpassad mödravård.
Det som har förvånat henne mest i hennes forskning om barnmorskor i norra Norge var att vissa vårdgivare fokuserade på att behandla alla kvinnor ”likadant”, även om detta ibland kunde förbise samiska kvinnors specifika kulturella behov och erfarenheter. Detta stöds av samiska kvinnors egna erfarenheter: att vissa uttryckte en känsla av att inte bli fullt ut förstådda och hörda under sin förlossning.
– Även om alla samiska kvinnor i Norge talar norska kan det vara svårt att uttrycka sig i ett så känslosamt tillstånd som förlossning kan vara, förklarar Nordsletta. Det finns en gräns mellan att behandla alla likadant istället för att erkänna att samiska kvinnor kan ha specifika kulturella, språkliga och historiska erfarenheter som påverkar deras vård.
Behov av forskning
International Confederation of Midwives Congress i Lissabon i juni i år blev en viktig mötesplats för ursprungsbefolkningens barnmorskor, forskare och förespråkare från hela världen. Förutom att dela kunskap och erfarenheter lyfte kongressen också fram pågående diskussioner om erkännandet av urfolks arbete inom mödravården och vikten av att säkerställa att urfolks kunskap, språk och kulturella perspektiv respekteras inom den.
– Min forskning öppnade en helt ny värld för mig; Jag har fått så många kontakter med andra ursprungsbefolkningar i andra delar av världen. Att träffa forskare från hela världen har varit en av de mest givande delarna av min doktorandutbildning. Den framhöll också att det fortfarande finns ett betydande behov av forskning om samiska kvinnors erfarenheter av graviditet och förlossning, och jag hoppas att mitt arbete kan bidra till att fylla det tomrummet.
Identitet inom mödravården
Som mamma till två pojkar är hon fortfarande praktiserande barnmorska parallellt med sitt forskningsarbete. Hennes tredje rapport granskas för närvarande. Ánne-Hedvig Salmi Nordslettas forskning har visat att samiska kvinnors erfarenheter av graviditet och förlossning är nära kopplade till kultur, språk, identitet och deras relation till vårdtjänster. Hennes forskning visar även att lika sjukvård inte alltid innebär att behandla alla på samma sätt, utan att säkerställa att vården respekterar människors bakgrund och behov.
Arbetet med samisk forskning och barnmorskor kopplas också till bredare internationella insatser för att skydda ursprungsfolks rättigheter. FN:s deklaration om ursprungsfolks rättigheter erkänner ursprungsfolks rätt att bevara sina kulturer, språk, traditioner och kunskapssystem, liksom deras rätt att delta i beslut som påverkar dem.
– Jämlik mödravård betyder inte alltid att alla behandlas likadant. Det innebär att säkerställa att varje kvinna känner sig trygg, respekterad och förstådd. Och för ursprungsbefolkningars kvinnor innebär det att erkänna vikten av deras historia, språk, kultur och identitet inom mödravården, avslutar Ánne-Hedvig Salmi Nordsletta.