Kaffe är en av världens mest konsumerade drycker och en av handelsvarorna med störst omsättning. I år uppmärksammas den allra första Internationella kaffedagen. Syftet är att öka medvetenheten om kaffets kulturella, sociala och historiska betydelse samt om dess ekonomiska och miljömässiga konsekvenser, betydelse för livsmedelssäkerhet och näring.
Omkring 25 miljoner jordbrukshushåll, främst i utvecklingsländer, producerar cirka 80 % av världens kaffe. Brasilien, Vietnam och Colombia är de ledande producentländerna, medan Europeiska unionen och USA är de största importörerna och konsumenterna.
Kaffe skapar ekonomiska fördelar i varje led av den globala värdekedjan och bidrar till ekonomierna i både exporterande och importerande länder. Samtidigt bidrar kaffeproduktionen till arbetet med att uppnå de globala målen för hållbar utveckling (SDG).
Ekonomisk betydelse
Kaffe är en av de mest konsumerade dryckerna i världen och räknas till de mest omsatta råvarorna globalt. För många låginkomstländer utgör kaffeexporten en viktig inkomstkälla. Dessa är avgörande för att länderna ska kunna få tillgång till globala marknader för import av varor och tjänster.
I juli 2026 ökade den globala exporten av kaffe i alla former med 3,3 % till 12,23 miljoner säckar, jämfört med 11,84 miljoner säckar i juli 2025. Kaffe är grunden för försörjningen för miljontals småskaliga jordbrukare på fyra kontinenter. Men de förutsättningar som gör kaffeodling möjlig – rätt temperaturer, regelbunden nederbörd och bördiga jordar – förändras på sätt som inte kan ignoreras.
En klimatkänslig gröda
Kaffe, särskilt sorten Arabica, trivs i svala tropiska klimat på hög höjd, men dessa odlingsförhållanden hotas allt mer av miljöförändringar. Extrema temperaturer, oregelbunden nederbörd, torka, kraftiga regn, skadedjur och växtsjukdomar kan påverka skördarnas storlek, kvalitet, arbetsbehov och priser. FAO rapporterar att de globala marknaderna för drycker fortsatt är utsatta för väderrelaterade chocker, begränsningar i utbudet, skadedjursangrepp och störningar i logistiken, med konsekvenser som påverkar olika delar av värdekedjan på olika sätt.
För att möta dessa utmaningar krävs en omfattande förändring av kaffeodlingen. Klimatresilienta agroforestrysystem, bevarande av jord och vatten, diversifiering av grödor, skydd av skogar, förbättrat plantmaterial och tillgång till aktuell klimatinformation kan hjälpa jordbrukare att anpassa sig och bli mer motståndskraftiga. Sådana metoder måste anpassas efter lokala landskap och jordbrukssamhällenas behov.
Eftersom kaffe främst bidrar till livsmedelssäkerhet genom inkomster och sysselsättning utgör det förändrade klimatet ett allvarligt hot. När jordbrukshushåll får stabila och tillräckliga inkomster har de bättre möjligheter att köpa näringsrik mat, investera i sina gårdar och hantera ekonomiska eller klimatrelaterade kriser. Att göra kaffeodlingen mer produktiv och lönsam är i sig en av de mest effektiva buffertarna mot klimatrisker.