Varje dag slängs mer än 1 miljard måltider. Mycket av denna mat går förlorad på grund av överproduktion, matsvinn eller dålig planering. Hushåll står för omkring 60 procent av det globala matavfallet, vilket gör dem till den största källan.
Konsekvenserna går långt bortom bortslängd mat. När matavfall hamnar på soptippen bryts det ner under syrefria förhållanden och producerar metan, en kraftfull växthusgas. Matförlust och avfall uppskattas orsaka upp till 10 procent av de globala växthusgasutsläppen.
Internationella dagen för att motverka matsvinn och avfall uppmärksammas den 29 september. Årets tema fokuserar på potentialen i att minska matförlust och avfall, vilket innebär en trippelvinst: förbättring av livsmedelssäkerhet och näring, minskad press på naturkällor och växthusgasutsläpp samt ökad produktivitet och ekonomisk tillväxt.
Ökande del av klimatrespons
När länder hittar praktiska sätt att bromsa den globala uppvärmningen har minskning av matsvinn blivit en allt viktigare del av klimatinsatsen. I juni 2026 utfärdade FN:s generalsekreterare en uppmaning till handling mot metan och uppmanade länder att ta itu med metanutsläpp från tre huvudsektorer: fossila bränslen, jordbruk och avfall. För avfallssektorn kräver FN mindre organiskt avfall, ett slut på öppen dumpning och bättre system för kompostering och återvinning av organiskt material.
”Varje måltid som räddas, delas eller aldrig slösas bort är mat som används bättre. Då undviker man också metan,” säger Martin Krause, chef för klimatavdelningen vid UNEP.
Länder provar redan sig fram med olika tillvägagångssätt. Brasilien har till exempel infört nationella policys för att minska matsvinn, medan UNEP samarbetar med samhällen, skolor och företag i Rio de Janeiro. I Kenya återvinns överskottslivsmedel och omdirigeras till förskolecenter i underbetjänade samhällen.
Åtgärder måste påskyndas
Mat som man inte kan hindra från att bli avfall kan också hanteras annorlunda. Kompostering av organiskt avfall under syrerika förhållanden förhindrar bildandet av stora mängder metan. Andra metoder, såsom användning av insektslarver för att bearbeta organiskt avfall, testas också i länder som Uganda och Malawi.
FN säger att momentumet växer, men betonar att åtgärder måste påskyndas. Mer än 60 länder har lovat att minska metanutsläppen från avfallssektorn med 30–35 procent jämfört med 2020 års nivåer till 2030. Budskapet blir allt tydligare: att minska matsvinnet handlar inte bara om att spara mat – det är också ett sätt att bekämpa klimatförändringarna.
3,5 miljoner ton matavfall
De nordiska länderna försöker också ta itu med problemet. Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige har åtagit sig att halvera matsvinnet till 2030, i linje med FN:s globala mål för hållbar utveckling.
”I Norden har vi kunskapen och kapaciteten att visa vägen och visa världen att det finns lösningar. Detta börjar med att förändra hur vi hanterar datummärkning och detaljhandelsansvar”, säger Karin Gaardsted, medlem i Nordiska rådets kommitté för en hållbar nordisk region.
3,5 miljoner ton mat slängs bort varje år i Norden. Matavfall står nu för omkring tio procent av de globala växthusgasutsläppen. En bidragande faktor är att butiker slänger helt ätbar mat när ’bäst före’-datumet har passerat. Länderna samarbetar kring förebyggande arbete, bättre avfallshantering och effektivare användning av livsmedelsresurser. Dock visar nyare nordisk forskning att starkare politiska åtgärder och bättre samordning fortfarande behövs för att nå målet 2030.
De nordiska länderna intensifierar också samarbetet kring matavfall. Det andra nordiska matavfallstoppmötet 2nd Nordic Food Waste Summit 2026 kommer att hållas i Köpenhamn i december 2026 och samlar beslutsfattare, forskare, företag och civilsamhället för att fokusera på praktiska lösningar och mätbara minskningar.