Förlusten av biologisk mångfald fortsätter att påverka miljarder människors liv. Deras framtida välstånd är beroende av att länder vidtar omedelbara åtgärder för att skydda vår planet. Det sade FN:s högsta tjänsteman med ansvar för förhandlingarna vid FN:s konferens om biologisk mångfald i Jerevan på måndagen.
Syftet med mötet i Armeniens huvudstad är att utvärdera de framsteg som hittills har gjorts
och bygga vidare på den överenskomna handlingsplanen för att skydda den biologiska mångfalden, som kallas Kunming–Montreal-ramverket för global biologisk mångfald. Ramverket antogs för fyra år sedan.
”År 2022 gjorde 196 länder detta åtagande. Men vi är alla ansvariga inför varandra och inför kommande generationer. Det som händer här i Jerevan är viktigt. Miljarder människor vars liv påverkas dramatiskt av förlusten av biologisk mångfald är beroende av att framsteg görs här under de kommande två veckorna”, sade Astrid Schomaker, verkställande sekreterare för FN:s konvention om biologisk mångfald.
Att ta till vara på urfolks kunskap
Konventionens mål omfattar att bekämpa de främsta orsakerna till förlusten av biologisk mångfald. Dessa inkluderar förändrad mark- och havsanvändning, ohållbart utnyttjande av arter, klimatförändringar, föroreningar och invasiva arter.
Ett av de mest välkända målen i Kunming–Montreal-ramverket är ”30 till 30”: att skydda 30 procent av världens land- och havsområden senast 2030, samma år som FN:s globala mål för hållbar utveckling ska vara uppnådda.
Varför är dessa förhandlingar viktiga?
Bland de viktigaste frågor som regeringarna ska hantera i Jerevan finns följande:
– Utvärdera nuläget: Länderna ska genomföra den allra första globala utvärderingen av de gemensamma framstegen inom ramverket. Det ska ske genom att länderna presenterar sina nationella rapporter samt uppdaterade strategier och handlingsplaner för biologisk mångfald. Utvärderingen ska visa vad som har uppnåtts sedan 2022 och var det behövs snabbare insatser.
– Minska genomförandegapet: Frågan är hur nationella mål och planer ska omsättas i konkreta, mätbara resultat.
– Säkra finansieringen: Ramverket kräver att minst 200 miljarder dollar per år från alla finansieringskällor mobiliseras senast 2030. Av detta ska minst 30 miljarder dollar komma från internationell finansiering av insatser för biologisk mångfald, enligt Armeniens FN-ambassadör Hovhannisyan.
– Få Cali-fonden att fungera: Den globala finansieringsmekanismen inrättades inom ramen för FN:s konvention om biologisk mångfald och godkändes vid COP16 i Cali i Colombia. Förhandlingarna i Jerevan syftar till att utveckla praktiska lösningar för fonden. Den är utformad för att samla in pengar från företag som använder digitala genetiska sekvensdata och fördela dessa medel till skydd av biologisk mångfald och urfolk.
– Följa upp framstegen: Bättre övervakning, data, kapacitet och samarbete behövs för att länderna ska kunna mäta om deras åtaganden faktiskt leder till resultat.
– Förändra de ekonomiska förutsättningarna: Vissa av de områden där utvecklingen släpar efter mest kräver åtgärder även utanför miljödepartementen, bland annat inom finanssektorn, näringslivet, hållbar konsumtion och avskaffandet av skadliga incitament.
Mötet följer på varningar från FN:s generalsekreterare António Guterres i Jerevan på fredagen om att mer än en miljon arter riskerar att utrotas.
Krig mot naturen
I sin uppmaning att avsluta ”kriget mot naturen” vädjade FN:s generalsekreterare till regeringar, företag och samhällen att påskynda arbetet med att skydda den biologiska mångfalden för kommande generationer.
”Varje dag sågar mänskligheten av ännu en gren från livets träd. Klimatkaos, invasiva arter, överbetning och överfiske, överdriven användning av gödningsmedel, bekämpningsmedel, plast och tungmetaller – allt detta och mer därtill driver på den tredubbla planetära krisen: föroreningar, förlust av biologisk mångfald och klimatkaos”, sade han.
FN-chefen varnade för att världen kommer allt närmare en punkt där den blir obeboelig. Samtidigt lyfte han fram de internationella åtgärder för biologisk mångfald som har överenskommits inom ramen för Kunming–Montreal-ramverket.
Ramverket har inspirerat till insatser över hela världen, framhöll Guterres. Han noterade att ytterligare 1,3 miljoner kvadratkilometer land och sex miljoner kvadratkilometer hav har fått formellt skydd sedan 2022.
Men framstegen är ojämna och alldeles för långsamma. Länderna riskerar att hamna långt ifrån målet att skydda 30 procent av världens land- och havsområden senast 2030, sade FN-chefen.