I höst arrangerar FN två evenemang som går under namnet COP: COP17 i Jerevan, Armenien, och COP31 i Antalya, Turkiet. Vad betyder COP, och varför har de två mötena olika nummer, 17 och 31?
COP är en förkortning av Conference of the Parties (partskonferens). Det är det högsta 
Klimat-COP
Den mest kända COP-konferensen handlar om klimatet och äger rum varje år i en ny del av världen.
Vid klimatmötet i Frankrike 2015 antogs Parisavtalet om klimatförändringar. Målet med avtalet är att begränsa den globala uppvärmningen till väl under 2 grader Celsius, helst till 1,5 grader, jämfört med förindustriella nivåer. Sedan dess har FN bekräftat att världen inte kommer att nå detta mål, och uppvärmningen beräknas uppgå till minst 1,8 grader. Prioriteringen nu är att hålla överskridandet så litet och kortvarigt som möjligt och därefter arbeta för att få ned temperaturerna igen.
Klimatmötet i Paris var den 21 klimatkonferensen och fick därför namnet COP21. Den 9 november inleds den 31 klimatkonferensen i Antalya – COP31.
I år kommer ansvaret för toppmötet för första gången att delas mellan Turkiet och Australien. Turkiet står värd för konferensen och ansvarar för logistiken kring detta omfattande internationella arrangemang. Australien kommer att fastställa dagordningen och leda förhandlingarna i samarbete med Stillahavsländerna.
Under temat ”COP of the Future” kommer förhandlingarna bland annat att handla om anpassning till klimatförändringarnas konsekvenser, minskade utsläpp av växthusgaser, klimatfinansiering till utvecklingsländer samt en rättvis omställning för arbetstagare och lokalsamhällen.
COP för biologisk mångfald
Det finns också en COP som är särskilt inriktad på biologisk mångfald. Den behandlar konventionen om biologisk mångfald (Convention on Biological Diversity) och hålls vartannat år. COP17 för biologisk mångfald äger rum i Jerevan, Armenien, med start den 19 oktober.
Konventionen om biologisk mångfald undertecknades av 150 regeringsledare vid FN miljö- och utvecklingskonferens i Rio de Janeiro 1992. Syftet är att bevara den biologiska mångfalden. Konventionen har nu ratificerats av 195 länder samt Europeiska unionen, men inte av USA eller Vatikanstaten.
I år ska länderna för första gången utvärdera sina framsteg med att genomföra Kunming–Montreal-ramverket för biologisk mångfald (KMGBF).
Ramverket antogs 2022. Bland målen finns att återställa 30 procent av de förstörda eller skadade ekosystemen senast 2030 och att bevara 30 procent av land-, sötvatten- och havsområdena. Det innehåller också ett mål om att stoppa människans påverkan på utrotningen av kända hotade arter. Fram till år 2050 är ambitionen att bestånden av inhemska vilda arter ska ha ökat till hälsosamma och motståndskraftiga nivåer.
Hur hänger klimat-COP och COP för biologisk mångfald ihop?
Konferenserna är separata och oberoende av varandra, men deras mål är nära sammanlänkade.
Klimatförändringarna spelar en avgörande roll i förlusten av biologisk mångfald. Livsmiljöer, ekosystem och arters vandringsmönster påverkas alla av högre temperaturer och allt kraftigare extremväder. Klimatförändringarna bidrar till att utrotningstakten ökar.
Den biologiska mångfalden är samtidigt avgörande för att begränsa klimatförändringarnas effekter. Land och hav fungerar som naturliga kolsänkor och absorberar omkring hälften av de utsläpp som människan orsakar. Skogar, mangroveskogar och våtmarker bidrar alla till detta. Att bevara dessa miljöer bedöms vara avgörande för att minska utsläppen av växthusgaser med en tredjedel under det kommande årtiondet.
Varför är det viktigt?
Den biologiska mångfalden står inför en kris utan motstycke. Upp till en miljon arter riskerar att utrotas.
Varje år avverkar mänskligheten 10 miljoner hektar skog – en yta som motsvarar Portugals storlek.
I EU har antalet vanliga fåglar minskat med 17 procent mellan 1990 och 2024. I Storbritannien återstår endast hälften av landets ursprungliga biologiska mångfald.
Den biologiska mångfaldens framtid är starkt förknippad med vår egen. Vi behöver den inte bara för att begränsa klimatförändringarna, utan också för vår livsmedelsförsörjning, hälsa, tillgång till naturresurser och en hållbar ekonomi. Resultaten från båda konferenserna kommer att få stor betydelse för hur vår framtid kommer att se ut.
Många konventioner – många COP-möten
Klimatkonferensen och konferensen om biologisk mångfald är inte de enda COP-mötena. Det finns flera olika COP-konferenser inom ramen för olika FN-konventioner.
Tidigare i år hölls ytterligare en COP17, denna gång inom FN konvention för bekämpning av ökenspridning (UNCCD). Den ägde rum i Ulaanbaatar, Mongoliet, i augusti.