Vad handlar krisen om?
Enligt FN:s flyktingorgan UNHCR har minst 423 845 personer tvingats fly inom 
Många fler har flytt utomlands, särskilt mot Mexiko och USA. The Norwegian Refugee Council bedömer att krisen i Honduras är en av världens tio mest försummade flyktingkriser.
Vad är bakgrunden till konflikten?
Anledningen till att Honduras står inför en flyktingkris är att många människor tvingas fly sina hem på grund av en kombination av våld, fattigdom, organiserad brottslighet, svaga institutioner och klimatrelaterade katastrofer.
En av de största drivkrafterna är våld från gäng som MS-13 och Barrio 18. Dessa grupper kontrollerar grannskap, utpressar företag, rekryterar barn och hotar familjer. Många människor flyr efter att ha mottagit dödshot eller vägrat utpressningsersättning. UNHCR beskriver Honduras som ett land som utsätts för ”våld, organiserad brottslighet, utpressning, kränkningar av mänskliga rättigheter och könsbaserat våld”, vilket sammantaget bidrar till att människor drivs på flykt.
Ett av de fattigaste länderna i regionen
Kvinnor, barn, HBTQ+-personer, journalister och aktivister är särskilt utsatta. Honduras har en av de högsta kvinnomordsfrekvenserna i Latinamerika, och gäng riktar sig ofta till ungdomar för tvångsrekrytering. Honduras är ett av de fattigaste länderna i regionen. UNHCR rapporterade fattigdomsnivåer på runt 64 % år 2023, vilket förvärrar sårbarheten hos människor som drivits på flykt. Hög arbetslöshet, ojämlikhet och begränsade offentliga tjänster gör att många familjer inte kan överleva säkert där de bor.
Människor står ofta inför en kombination av flera olika hotbilder: våld samt avsaknad av arbete, otillräckliga bostäder och osäker livsmedelsförsörjning. Detta gör att migration är det enda alternativet. Dessutom är Honduras extremt sårbart för orkaner, översvämningar och torka.
Korruption från myndigheter
Klimatchocker förstör hem, grödor och infrastruktur gång efter gång. Orkanerna Eta och Iota 2020 drabbade fler än fyra miljoner människor i Honduras och drev ett stort antal invånare på flykt. Många honduraner litar inte på polisen eller rättssystemet för att skydda dem. Korruption, straffrihet och begränsad statlig närvaro gör att kriminella grupper kan verka fritt i vissa områden.
Även när människor rapporterar hot är myndigheterna ofta oförmögna eller ovilliga att ge skydd. Detta uppmuntrar till upprepad fördrivning och migration. Honduras har också blivit en viktig källa till migrantkaravaner och asylsökande.
Vilken inverkan har situationen?
Tvångsförflyttningar påverkar bostadstrygghet, utbildningskontinuitet och inkomststabilitet i avsevärd grad, medan människor i på flykt behöver akut skydd och stöd för grundläggande behov. Det lokala civilsamhället rapporterade över 620 mord i mitten av april 2026, vilket återspeglar fortsatta säkerhetsproblem jämfört med samma period 2025.
Utpressning fortsatte att påverka samhällen, försörjningsmöjligheter, kollektivtrafik och tillgång till viktiga tjänster. Rapporter belyste också den fortsatta närvaron och inflytandet av kriminella grupper i olika delar av landet, vilket bidrar till skyddsrisker och potentiell fördrivning i drabbade samhällen. UNHCR förväntar sig en ökning av antalet internflyktingar på grund av att tvångsförflyttningar fortsätter, trots framsteg med rättsliga skyddsmekanismer.
Vad gör FN?
FN reagerar på Honduras fördrivningskris främst genom organ som UNHCR, IOM (Internationella organisationen för migration), UNICEF och UNDP. Deras arbete fokuserar på människor som drivits på flykt till följd av gängvåld, utpressning, fattigdom, klimatkatastrofer och osäkerhet.
UNHCR erbjuder tak över huvudet, juridiskt stöd, kontantstöd i nödsituationer, psykosocial vård och skyddstjänster för internflyktingar, flyktingar, asylsökande och återvändande. Särskild uppmärksamhet ägnas åt kvinnor, barn, HBTQI+-personer och ursprungsbefolkningar.
FN gav starkt stöd till Honduras lag om internflyktingar från 2022–2023, som anses vara en banbrytande reform. UNHCR hjälper regeringen att genomföra den. UNDP, IOM och UNHCR samarbetar kring långsiktiga lösningar som att stärka lokala institutioner, förbättra säkerheten i samhället, stödja försörjning och utbildning, förhindra gängrekrytering och hjälpa familjer på flykt att återintegreras på ett säkert sätt.