Internationella decenniet för ursprungsspråk, 2022-2032. Av världens totala befolkning anses 6% utgöra ursprungsbefolkning, men det antal språk som talas av ursprungsbefolkningar är betydande. Uppskattningsvis av de cirka 6 700 språk som talas i världen är mer än 4 000 ursprungsspråk. Internationella årtiondet för ursprungsspråk syftar till att skydda ursprungsbefolkningars rättigheter att bevara, återuppliva och främja sina språk, samtidigt som språklig mångfald integreras.
Språk på Grönland och samiska
Antalet språk och dialekter som talas på Grönland har skapat vissa utmaningar genom Grönlands moderna historia. Grönländskans tre huvuddialekter – östgrönländska, västgrönländska och nordgrönländska (även känd som Thule-dialekt) – liksom med det, i synnerhet, institutionellt använda språket danska och den internationellt praktiska engelskan lämnar det en öppen fråga hur man lyckas göra en hållbar språkpolitik i landet med respekt för det inhemska språket och kulturen.
Samiska är erkänt som det enda etniska ursprungsspråket i Europeiska unionen: De samiska språken är också ursprungsspråk i Europa och sägs vara de närmaste släktingarna till de östfinska språken, dvs finska och estniska.
Samiska språk – Europas inhemska språk, klassade som tillhörande den finsk-ugriska språkgruppen, t.ex. Samiska och finska sägs dela ett gemensamt förfädersspråk.
Tre dialekter plus danska – och engelska?
Det grönländska folket kom ursprungligen till Grönland från den kanadensiska sidan av Baffinbukten. De flesta bosatte sig på Grönlands västra och östra kust, medan en tredje grupp bosatte sig i Qaanaaq-området (tidigare känt som Thule). Av denna anledning består grönländskan av tre huvuddialekter idag. Medan öst- och västgrönländskan är ganska lika varandra, är nordgrönländskan närmare besläktad med språken i nordöstra Kanada. Under de senaste 300 åren har danska blivit ett viktigt språk på grund av den danska koloniala administrationen. Slutligen, på senare tid, har engelska blivit en stor faktor också på grund av interna relationer och globalisering.
Administrativt språk
Creative Commons Zero, Public Domain Dedication
Grönländska är det officiella språket på Grönland, men danska spelar en stor roll, särskilt för den administrativa delen av huvudstaden Nuuk. För att ge ett praktiskt exempel på det senare, undervisas en betydande del av läroplanerna vid Grönlands universitet på danska och engelska, inte grönländska. Detta ställer naturligtvis till problem för de medborgare som inte talar något av språken eller bara talar dem på en otillräcklig nivå. Samma problem uppstår i rättsprocesser. Baserat på dessa faktorer är en av de stora utmaningarna i dagens grönländska samhälle det komplexa förhållandet mellan språk och deras kulturella och politiska effekter. Med att stärka de grönländska dialekterna kommer kanske bevarandet av ursprungsbefolkningens kultur, identitet och liv. Samtidigt är att byta förvaltningsspråk en komplex process som inte görs över en natt och inte heller något som alla nödvändigtvis vill. Positivt är att grönländskan som officiellt språk har en stark position som ursprungsspråk – starkare än många andra inuitspråk utanför landet. Den aktuella frågan på Grönland är därför vilka språk och dialekter som bör betonas på längre sikt.
Flera former av samiska
Det samiska språket tros ha spridit sig till Finland och Skandinavien runt tiden efter Kristus. Det bör noteras att när vi talar om samiska, syftar vi inte på bara ett språk, eftersom det finns flera former. Samiska språk talas i fyra länder: Finland, Sverige, Norge och Ryssland. Antalet samer sägs vara mellan 60 000 och 100 000, beroende på hur man mäter antalet.
Det finns nio samiska språk, sett från söder: sydsamiska, umesamiska, pitesamiska, lulesamiska, nordsamiska och de östsamiska språken enaresamiska, skoltsamiska, kildinsamiska och tersamiska.
Samiskans språklagar
I Finland och Norge har samiskan haft officiell status som språk med separata språklagar. Till exempel har samerna som urbefolkning, enligt den finska grundlagen rätt att behålla och utveckla sitt eget språk och sin kultur. I Sverige skyddas samernas språkliga rättigheter, vilket är fallet för alla nationella minoriteter (romer, sverigefinnar och torneå) och deras språk, genom minoritetslagen.
I decennier har det samiska språket erkänts som att det är hotat i relation till de övriga vanligare språken. De små samiska språken, enaresamiska och koltansamiska, är särskilt hotade. Det bör också noteras att majoriteten av samerna nu bor utanför sitt hemland. Detta har setts som en särskild utmaning för att värna om språkliga rättigheter. Trots allt detta blir det samiska språket allt viktigare. De samiska språkmedierna har försökt vitalisera språket: ord och uttryck som försvunnit har kommit till användning igen och nya ord skapas medvetet. Samiska lärs ut inte bara som modersmål utan också som främmande språk. Ett medvetet arbete görs för att sprida kunskapen om samiska. Språkutvecklingen i Finland är trots allt en grundlagsenlig rättighet.
Internationella decenniet för inhemska språk
Permanenta forumet för urbefolkningsfrågor rekommenderade generalförsamlingen att utropa ett internationellt decennium för inhemska språk 2019. Som rekommenderat av Permanenta forumet för urbefolkningsfrågor utropade FN:s generalförsamling (Resolution A/RES/74/135) perioden mellan åren 2022 och 2032 som det internationella decenniet för inhemska språk (IDIL 2022-2032), för att uppmärksamma den kritiska situationen för många inhemska språk globalt och för att mobilisera intressenter och resurser för deras bevarande, revitalisering och främjande. Det internationella decenniet syftar till att säkerställa urbefolkningars rätt att bevara, vitalisera och främja sina språk, och att integrera språklig mångfald och flerspråkighetsaspekter i ansträngningarna för hållbar utveckling.