Globala temperaturer fortsätter att nå rekordnivåer och när året närmar sig sitt slut stiger även den diplomatiska temperaturen när alla blickar riktas mot Dubai, Förenade Arabemiraten, där världens ledare möts från 30 november till 12 december för att kartlägga en ambitiös väg framåt i den globala kampen mot klimatförändringarna.
Det är ett kritiskt ögonblick för globala klimatåtgärder. Simon Stiell, chef för FN:s
klimatorganisation, skriver i en artikel att klimatkatastrofer blirna värre i alla länder. Han tillägger att ”det här året sannolikt kommer att bli det hetaste på 125 000 år.” ”Fossilbränslekranarna kan inte stängas av över en natt men det finns många möjligheter till åtgärder som inte vidtas för närvarande. Till exempel, 2022 spenderade världens ledare över 7 biljoner dollar av skattebetalarnas pengar eller lån på subventioner av fossila bränslen, skriver Stiell.
Varför är COP28-konferensen viktig?
COP28 kommer att ge oss en verklighetskontroll – en kulmen på en process som kallas ”Global Stocktake” – frågan om hur långt världen har kommit i att tackla klimatkrisen och hur mycket av en kurskorrigering som behövs. Sedan Parisavtalet om klimatförändringar antogs vid COP21 2015 har efterföljande konferenser kretsat kring genomförandet av dess huvudmål: stoppa den globala medeltemperaturökningen till långt under 2°C och fortsätta ansträngningarna för att begränsa ökningen till 1,5°C över förindustriella nivåer.
Den globala inventeringen är en process som är utformad för att hjälpa till att identifiera vad mer som fortfarande behöver göras och vägleda länder mot mer ambitiösa och påskyndade klimathandlingsplaner. År 2020 kom enskilda länder med nationella klimathandlingsplaner som eftersträvade att minska nationella utsläpp och anpassa sig till klimatförändringens effekter. Med nästa omgång av dessa planer planerad till 2025, kan resultatet av den globala inventeringsprocessen uppmuntra länder att höja ambitionerna och sätta upp nya mål, överträffa befintliga policyer och åtaganden.
Vad står på spel?
Rent bokstavligt är det vår planets hälsa och mänsklighetens välbefinnande som står på spel. ”Antarktis har kallats den sovande jätten, men Antarktis väcks nu av klimatkaos”, varnade FN:s generalsekreterare António Guterres under sitt besök i Antarktis inför COP28. Antarktis istäcke är nu det minsta någonsin. Nya siffror visar att den i september var 1,5 miljoner kvadratkilometer mindre än genomsnittet för årstiden – ”ett område som är ungefär lika stort som Portugal, Spanien, Frankrike och Tyskland tillsammans”. ”Allt detta innebär katastrofer runt om i världen,” sa han.
2023 är på väg att bli det varmaste året någonsin, medan de senaste åtta åren utgjorde de åtta varmaste rekorden globalt, drivna av ökande koncentration av växthusgaser och ackumulerad värme. Guterres har slagit larm vid flera tillfällen och gett en varning som innebär att om inget förändras så är vi på väg mot en temperaturhöjning på 3°C – mot en farlig och instabil värld. ”Mänskligheten har öppnat helvetets portar. Den fruktansvärda värmen har fruktansvärda effekter, säger han.
Vad menar vi med starkare klimatåtgärder?
Vetenskapen är tydlig: det är fortfarande möjligt att begränsa temperaturökningen till 1,5°C och undvika de värsta klimatförändringarna, ”men bara med dramatiska, omedelbara klimatåtgärder”, som inkluderar:
- En minskning av växthusgasutsläppen med 45 procent till 2030 jämfört med 2010 års nivåer
- Att uppnå globala nollutsläpp till 2050
- En ”rättvis och rättvis övergång” från fossila bränslen (olja och gas) förnybara energikällor
- Ökade satsningar på anpassning och motståndskraft mot klimatstörningen
Men det finns mer att göra – som att uppfylla de finansiella åtaganden till stöd för utvecklingsländer, säkra 100 miljarder dollar i klimatfinansiering årligen och operationalisera förlust- och skadefonden, som man kom överens om förra året vid COP27, för att leverera klimaträttvisa. Men UNFCCC:s sammanfattningsrapport om nationellt bestämda bidrag (NDCs) som släpptes i november visar att världen inte lyckas få grepp om klimatkrisen.
