Den stora gröna muren (”Great Green Wall”) som korsar Sahel-regionen är till skillnad från dagens landsgränser en mur som förenar. Och det är möjligen lösningen på säkerhets- och humanitära kriser i centrala Sahel som kommer att tas upp vid en konferens den 20 oktober i Köpenhamn. Sahel är ett område i Afrika söder om Sahara, där de centrala delarna utgörs av Mali, Burkina Faso, Niger och Mauretanien.
Danmarks regering i partnerskap med Tysklands regering, Europeiska unionen och FN är värd för en humanitär händelse på hög nivå i Central Sahel där den humanitära och säkerhetssituationen har försämrats avsevärt. Evenemanget avslutas den 20 oktober ministerrundabordssamtal som syftar till att ta itu med säkerhets- och humanitära situationer i Central Sahel som har försämrats avsevärt.
I Burkina Faso, Mali och Niger utvecklas flera komplexa och snabbt växande kriser med oöverträffade nivåer av väpnat våld, hunger, fattigdom och kränkningar av kvinnors reproduktionsrättigheter. Klimatförändringarna förvärrar dessa redan allvarliga sårbarheter. Regionen värms upp i en takt en och en halv gång snabbare än det globala genomsnittet med oförutsägbara regnmönster och frekventa översvämningar som utmanar jordbrukare och herdar.
Medan en rapport, som utfärdats av FN:s kontor för samordning av humanitära frågor, kallar inför införandet av evenemanget hållbara lösningar på de humanitära kriserna i länderna, har frön för ett hållbart svar redan planterats:
”Great Green Wall” (GGW) är ett afrikanskt projekt som syftar till att odla träd och bördigt land över Sahel-regionen, inklusive Burkina Faso, Mali och Niger. Muren är en tvingande lösning på brådskande hot som inte bara står inför den afrikanska kontinenten utan det globala samfundet som helhet – särskilt klimatförändringar, torka, svält, konflikt och migration.
Murens ålder
Från Jericho-muren, byggd på 1000-talet f.Kr., till den kinesiska muren, byggd på 700-talet f.Kr., och Danevirke, skapad år 400-500, till Berlinmuren och dagens anti-invandringsstaket, har mänskligheten alltid byggt murar. Enligt historikern Gregory Dreicer bygger vi murar för att definiera vårt samhälle. Genom att bygga murar stärker vi en skillnad mellan ”oss och dem” som hjälper till att beställa våra upplevelser av världen genom att definiera ”oss” som skiljer sig från dem på andra sidan muren.
Runt om i världen är för närvarande murar uppförda i syfte att hålla ut specifika befolkningar. Enligt forskare, Antonio De Lauri, är murar den symboliska bekräftelsen av nationalstaten och översättningen av en skyddsideologi som – även om den är mer teatralisk än effektiv – tjänar som en symbol för social och etnisk differentiering. Den symboliska importen av en mur är verkligen okomplicerad: murarna delar upp och markerar territorialitet.
Historiskt sett var dock murar inte gränsbarriärer som var avsedda att differentiera människor. De konstruerades runt städer för att ge näring till välstånd. Den panafrikanska GGW över Sahel-regionen återupplivar det historiska syftet med muren.
Great Green Wall
GGW som inleddes 2007 är helt annorlunda från dagens gränsmurar. Det är ett panafrikanskt projekt som förenar folk och länder i syfte att odla träd och bördig mark i Sahel-regionen.
Mer än någon annanstans på jorden är Sahel i frontlinjen för klimatförändringar och miljontals lokalbefolkningen står redan inför dess förödande påverkan. Ihållande torka, brist på mat, konflikter kring minskande naturresurser och massmigration till Europa är bara några av de många konsekvenserna.
Ett decennium har gått och ungefär 15% har uppnåtts, GGW ger redan liv tillbaka till Afrikas försämrade landskap i en aldrig tidigare skådad skala, vilket ger livsmedelssäkerhet, jobb och en anledning att stanna för de miljoner som lever längs dess väg. I själva verket stöder muren förvånande 15 av de 17 målen för hållbar utveckling. Och när det är klart kommer GGW att vara den största levande strukturen på planeten, tre gånger större än det stora barriärrevet utanför Australiens kust.
I Burkina Faso, Mali och Niger är cirka 120 samhällen inblandade och ett grönt bälte har skapats över mer än 2500 hektar nedbrutna områden och torrmarker med mer än två miljoner frön och plantor planterade från femtio inhemska trädarter.
GGW utmanas dock fortfarande av en övergripande otillräcklig, oförutsägbar och osäker finansieringssituation.
GGW har fått ökad uppmärksamhet som ett flaggskeppsprogram för att bekämpa markförstöring, ökenspridning, torka, klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald, fattigdom, konflikt och livsmedelssäkerhet. Muren har potential att fungera som en knutpunkt för ett integrerat tillvägagångssätt för de humanitära, ekonomiska, ekologiska och säkerhetskriserna som utvecklas i regionen, och ministerrundtabellen på hög nivå den 20 oktober är en möjlighet att driva på denna agenda.
Se även
The Great Green Wall https://www.greatgreenwall.org/
High-Level Humanitarian Event on Central Sahel: https://www.unocha.org/centralsahel2020