Ett historiskt klimatavtal: bakom kulisserna

14.12.2015 – Parisavtalet som antogs av FN:s klimattoppmöte COP21 på veckoslutet har hyllats som en ”monumental triumf för mänskligheten och planeten” av FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon. ”Detta avtal utgör språngbrädan för större framsteg i utrotning av fattigdom, stärkt arbete för fred och ett värdigt liv med möjligheter för alla.”

Världsledarna har nästan enhälligt hyllat avtalet, men vilka är dess främsta punkter?

Det universella avtalets främsta mål är att begränsa temperaturhöjningen väl under 2 grader under detta århundrade, och driva ansträngningar för att begränsa höjningen vidare till under 1,5 grader över den förindustriella nivån.

För att nå dessa ambitiösa och viktiga mål, ska tillräckliga finansiella medel tillämpas för att förstärka utvecklingsländers och de mest utsatta ländernas åtgärder, i enlighet med deras nationella mål.

Länder kommer att nå toppen av sina utsläpp så fort som möjligt och därefter fortsätta att framlägga nationella klimatåtgärdsplaner som detaljerar deras framtida mål för att motarbeta klimatförändringen.

Det nya avtalet stipulerar även principen att kommande nationella planer skall vara minst lika ambitiösa som de nuvarande, som dramatiskt kommer att sakta ned de globala utsläppen.

Länder ska delge sina nationella klimatmål – kallade NDC:s, Nationally Determined Contributions, vart femte år, och stadigt öka på sina ambitioner på lång sikt.

Avtalet innehåller ett robust transparens- och redovisningssystem som vidare ska klarlägga länders ansträngningar för att implementera sina planer, men samtidigt bibehålla flexibilitet för länders olika kapaciteter.