De senaste åren har fertiliteten sjunkit kraftigt i de nordiska länderna. I och med de nordiska ländernas status som sociala välfärdsstater är dessa siffror ett oväntat mysterium samt föremål för forskning. Den 15 maj är Internationella familjedagen.
Undantaget en liten ökning under pandemin är siffrorna alarmerande: fertiliteten i Finland är den lägsta i Norden, med en siffra på 1,3, och fertiliteten på Island är den högsta, med 1,6. Samma trend är dock tydligt synlig även i övriga Europa.
Den totala fertiliteten är jämförbar mellan länderna eftersom den tar hänsyn till förändringar i befolkningens storlek och struktur. Under de senaste decennierna har européer generellt sett fött färre barn, och detta mönster förklarar delvis nedgången i EU:s befolkningstillväxt. År 2021 var den totala fertiliteten i EU 1,53 födda barn per kvinna.
– När den totala fertiliteten går under 1,3 levande födda barn per kvinna kallas det ofta för ’lowest-low fertility’, säger Timothy Heleniak, seniorforskare vid Nordregio och geograf.
Enligt rapporten State of the Nordic region, som publiceras vartannat år, fokuserar 2022 års upplaga på tiden för pandemin. Rapporten är framtagen och publicerad av Nordregio i nära samarbete med Nordiska ministerrådet och innehåller unika data om ekonomi, demografi, migration, digitalisering, sysselsättning med mera.
Fertilitets-topp under pandemin
Under pandemin upplevde Norden inte bara en ökning i antalet födslar. Under de första vågorna av pandemin upplevde de flesta nordiska länder och autonoma regioner också något förhöjda nivåer av dödlighet. I alla nordiska länder utom Grönland föddes fler barn 2021 än 2020, även om ökningen i Sverige var marginell. I bland annat Norge, Island och Finland var uppgången ett välkommet trendbrott efter ett decennium av minskad fertilitet.
När forskare försöker hitta ett svar på varför fertilitetstalen sjunker, är forskarna lika intresserade som vi:
-De nordiska länderna är generellt sett välfärdsstater, säger Nora Sanchez Gassen, statsvetare, demograf på Nordregio. De har ett gott socialt stöd, de är stabila länder med hög social tillit. Generellt sett bör dessa omständigheter innebära goda förutsättningar att uppfostra barn, men icke desto mindre ser vi att fertiliteten sjunker.
Sanchez Gassen menar att en anledning till varför fertiliteten har minskat i de nordiska länderna under det senaste decenniet är att det finns ett ökande antal par som frivilligt eller ofrivilligt förblir barnlösa. De som beslutar sig för att inte skaffa barn kan göra det av olika anledningar, de kan vara ekonomiska eller relaterade till klimatförändringar och dylikt.
Medellivslängden har ökat konstant i Norden. Finska män lever i genomsnitt 74,1 år, bara män på Grönland har lägre medellivslängd. Nordbor lever längre och därmed ökar andelen äldre. Enligt befolkningsprognoser för de nordiska länderna kommer andelen över 80-åringar att stiga till 8 procent år 2030 från 4,3 procent i dag.
Internationella familjedagen 2023 är instiftad för att öka medvetenheten om de demografiska trendernas inverkan på familjer. Demografiska förändringar är en av de viktigaste trender som påverkar vår värld och familjers liv och välbefinnande över hela världen. Demografiska trender formas till största delen av fertilitets- och dödlighetsmönster. Nästa år firar den internationella familjedagen 30 årsjubileum.