Femton minuters rubriker i Twitters tid

Crisis Flickr UNADMID Albert Gonzalez Farran

Crisis Flickr UNADMID Albert Gonzalez Farran

2.7.2015 – Den sydafrikanska domstolens övervägande om vare sig de skulle, eller inte skulle, arrestera Sudans president Omar Bashir, fick kriget i Darfur att återvända till nyhetsrubrikerna för första gången på år.

Men Darfur försvann från medierna så snart de sydafrikanska myndigheterna tillät Bashir borda sitt plan efter toppmötet i vilket han deltog – innan domstolen beslutit sig.

”Minns du Darfur?”, frågade Rob Crilly, författare av boken Saving Darfur, två år sedan i en nyhetsartikel. ”George Clooney som bullrade om att det inte får bli ett nytt Rwanda? Stora nyheter en tid sen men troligen utrett vid det här laget? Minns du? Troligen inte.”

Ända tills Bashir nästan arresterades i mitten av juni, hade Darfur redan överskuggats av andra kriser i långa tider. Jordbävningen på Haiti och koleran efter det, migranter på Medelhavet, Gaza, Ukraina och IS – för att inte tala om Ebola och Nepal.

Även om USA stämplade Darfur som ett ”folkmord”, verkar det internationella samfundet ha tappat intresset länge sedan.

Crisis Flickr Hillary DempsterCC BY NC 2Däremot har George Clooney inte slutat tala om Darfur.

”Efter att uppmärksamheten och empatin nådde sin höjd, har världen glömt Darfur”, skrev Clooney, John Prendergast och Akshaya Kumar från Enough Project i en debattartikel i början på året. ”Tyvärr har inte Sudans regering gjort det.”

Regeringen, som anklagats för krigsbrott och folkmord, sitter fortfarande kvar och strider vidare mot rebellerna – medan civilbefolkningen betalar det högsta priset. Enligt FN har stridigheterna dödat minst 300 000 mäniskor och fördrivit två miljoner från sina hem under snart tio års tid.

De ”multipla krisernas ”nya norm

De internationella mediernas uppmärksamhet har skiftat till andra regioner, andra konflikter, andra kriser.

Crisis Flickr Kate Mereand Sinha CC BY 2I mitten av juni påpekades det i FN:s senaste översiktsrapport för globalt humanitärt arbete, att världsorganisationens årliga vädjan för bistånd hade ökat med 500 % under de senaste tio åren. Detta på grund av vad som kallas den ”nya normen” av flera samtidigt pågående humanitära kriser. Endast 26 % av de behövda pengarna hade utgivits, enligt rapporten.

”Inte sedan det andra världskriget har världen sett så många flyktingar, fördrivna och asylsökanden”, sade Ban Ki-moon i sin sista ”State of the World” –rapport som han delgav FN:s generalförsamling förra september. ”Aldrig förr har de Förenta Nationerna blivit ombedda att nå ut till så många människor med livsmedelshjälp och andra livräddande insatser.”

Uppmärksamhetsbegränsningar

Dr Louise Riis Andersen, senioranalytiker på det danska institutet för internationella studier, påpekar att majoriteten av världens konflikter i själva verket är ”glömda” eller förbisedda – det har de alltid varit, och så kommer det att förbli.

11876961544 a597eb1fd2 z”Det finns tydliga gränser för hur många konflikter det internationella samfundet kan fokusera på åt gången”, säger Andersen. ”Och –kanske med undantag av Israel och Palestina- även gränser för hur länge en konflikt kan hållas på den globala dagsordningen. Att det förhåller sig så, avspeglar en blandning globala realpolitiska förhållanden (makt och intressen) och mer allmänmänskliga begränsningar. Det är fysiskt omöjligt för politikerna och medierna att prioritera allt. Då nya kriser uppstår, finns det en klar tendens: de äldre problemen skuggas i bakgrunden, speciellt om det inte sker några reella förändringar ’on the ground’”, säger Andersen.

Thórir Guðmundsson, kommunikationsdirektör på Islands Röda Kors, poängterar att dagens konflikter till stor del är interna, karakteriserade av sammandrabbningar och upprätthållen spänning. ”Stora krig, som har ett klart slut och ögonblick då återuppbyggnad kan börja, verkar vara historia”, säger Guðmundsson, veteranjournalist före han började på Röda Korset, och pekar på Irak, Jemen, den Centralafrikanska republiken, Colombia och Afghanistan. ”Det betyder att det är svårt att fokusera på en humanitär kris istället för en annan.”

Varför den här men inte den där?

Det är inte lätt att säga varför en konflikt får mer uppmärksamhet än en annan. Strategiskt geografiskt och geopolitiskt läger spelar en stor roll för spaltutrymme i medierna, likaså massiva humanitära insatser, samt politiskt eller militärt ingripande.

Crisis Un Photo David Manyua CC BY NC ND 2”Men precis vad det krävs för att vara ”strategiskt viktig”, varierar från konflikt till konflikt och tid till tid”, säger Andersen. ”Någon gång handlar det helt enkelt om kontroll av naturresurser, eller om att säkra tillgången till militära baser. Men ofta är det även mycket mer komplexa frågor om regionala och globala maktförhållanden eller ideologier som står på spel. Detta betyder omvänt, att om en konflikt går ut över de människor som bor i området men inte riskerar att sprida sig till grannländerna, är det mycket svårt att skapa och upprätthålla internationellt engagemang.”

Sociala medier och narrativ

Medierna spelar en allt viktigare roll, och idag utspelas såväl krig som biståndsoperationer både i den virtuella världen och på fältet. Med internet, mobiler och nya medier, färdas nyheter fortare än någonsin tidigare i historien. Under de senaste åren verkar det som om varje kris och konflikt får sina femton minuter av berömmelse; en dag är det Gaza, en annan Sydsudan, och så glöms de då IS tar över, eller fler migranter drunknat.

Crisis UN Photo Albert Gonzalez Farran”Jag är inte så säker på att de sociala medierna ändrat på bilden radikalt”, säger Röda Korsets Guðmundsson. ”Men kanske ligger det i deras natur att bidra till att tänka kortsiktigt.”

Medierna är ständigt på jakt efter nya intressanta historier, och vissa regioner eller universella idéer attraherar mer uppmärksamhet än andra, oavsett strategisk vikt. Darfurs geografiska läge har såklart inte skiftat, och oljan finns fortfarande kvar; om än till ett billigare pris.

Däremot kan en annan faktor vara avgörande för Darfur: berättelsen har ändrats, säger Crilly från Saving Darfur.

”Nu är det till stor del arabiska stammar som krigar”, säger Crilly. Om det någon gång handlade om svart och vitt, gott och ont, gör det det inte längre. Dödandet fortsätter men ingen tittar längre åt det hållet.”

 Artikeln ingår i UNRIC:s nyhetsbrev för juni 2015. Resten av artiklarna hittar du här.