Om avtalet om eldupphör träder i kraft på söndag, finns det en utbredd förväntan om att biståndet som kommer in i Gaza kommer att öka avsevärt – i linje med villkoren i avtalet.
Under hela konflikten har biståndskonvojer innehållande akuta förnödenheter upprepade gånger försenats eller nekats inträde vid israeliska militära knutpunkter. I december nekades 70 procent av de samordnade biståndsuppdragen.
– Det är absolut nödvändigt att denna vapenvila avlägsnar de betydande säkerhetsmässiga och politiska hindren för att leverera hjälp i och kring Gaza så att vi kan stödja en stor ökning av akut livräddande humanitärt bistånd, sa FN:s generalsekreterare António Guterres när han välkomnade nyheterna om vapenvilan. Han varnade också för att ”den humanitära situationen är på katastrofala nivåer.”
World Food Programme (WFP) har meddelat att man har 80 000 ton mat som väntar utanför Gaza eller på väg in, tillräckligt för att ge mat till mer än en miljon människor.
Men FN-organet underströk också vikten av att humanitära team och förnödenheter åtnjuter obegränsat tillträde för att nå de behövande.
UNRWA fokuserar på nödvändig hälsovård
Sjukvårdssystemet i Gaza har krossats som ett resultat av ihållande israeliska bombningar, och fler än 12 000 människor väntar på medicinsk evakuering.
På onsdagen lyckades Världshälsoorganisationen (WHO) och dess samarbetsparter evakuera 12 patienter till sjukhus i Europa, men man efterlyser att många fler länder ska få specialiserad behandling, allteftersom vapenvilan träder i kraft.
Biståndsarbetare har verkat under farliga förhållanden: nästan 900 har enligt uppgift dödats sedan oktober 2023, siffran innefattar även 265 anställda från FN:s flyktingorgan för palestinska flyktingar, UNRWA.
Trots riskerna fortsätter fler än 1 000 UNRWA-arbetare – den stora majoriteten av dem lokal personal – att driva vårdcentraler, tillfälliga kliniker och läkarstationer över hela Gaza, vilket innebär mer än 16 000 hälsokonsultationer per dag. Gazabor på flykt hoppas att ett slut på deras lidande är i sikte.
Många på flykt igen
Omkring 90 procent av befolkningen över hela Gazaremsan har fördrivits från sina hem, tvingade att flytta för att undvika israeliska militära operationer. Många har fördrivits upprepade gånger, ungefär 10 gånger eller mer.
Mycket av Gaza är spillror, medan israeliska luftangrepp och militära operationer har skadat eller förstört omkring 60 procent av byggnaderna, inklusive hem, skolor och sjukhus. De obevekliga bombningarna har drivit hälso- och sjukvården till gränsen, avfallshanteringen har kollapsat och orsakat allvarliga miljö- och hälsorisker, och vattentillförseln har drastiskt minskat.
– Min plan är att avlägsna spillrorna, sätta upp ett tält på min mark och bo där, säger Mohammed Hanouni. Allt jag bryr mig om är att ha ett hem. Jag hoppas att Gaza kommer att återuppbyggas till som det var, och att våra liv kommer att återgå till vad de var.
– Vi vill nu tänka på vår framtid. Nog med död och förstörelse, säger Ayman Abu Radwan, en palestinsk man som var tvungen att lämna sitt hem i Gaza City för ett trasigt tält.
Många har psykiska men
– Vi är trötta. Vi har uthärdat sommarens hetta och vinterns frost och kyla. Barn dör. Varje natt väcks jag av gråten från en två veckor gammal bebis som huttrar av kylan. Jag hoppas att våra förutsättningar förbättras. Vi förtjänar ett bättre liv än så här.
Även om ett slut på fientligheterna gör att Gazaborna kan återvända hem, och för att remsan ska byggas upp igen, kommer det psykiska lidandet att fortsätta, enligt Mohammed al-Quqa, som fördrevs från al-Shati flyktingläger väster om Gaza City.
– Det största lidandet kommer att vara den psykologiska situationen. Kriget har varit långt och våra familjer, våra barn, har varit med om saker som de aldrig borde ha sett.