FN bekräftade på måndagen den avgörande roll som Internationella brottmålsdomstolen (ICC) har haft i den globala kampen för att få ett slut på straffrihet för allvarliga brott. Samtidigt förekommer krav på att den ska avskaffas.
Under sin regelbundna presskonferens tillfrågades FN:s talesperson Stéphane Dujarric om generalsekreteraren hade något att säga angående rapporter om att USA:s utrikesminister Marco Rubio vill ”avveckla” domstolen, som åtalar individer för folkmord, krigsbrott, brott mot mänskligheten och aggression.
– Även om ICC är en organisation som är separat från sekretariatet och FN, förblir den för oss en avgörande kugge i det internationella rättssystemet, sa Dujarric. ICC stöds av ett stort antal medlemsstater och hjälper till att skapa ansvarstagande för allvarliga brott, tillade han.
USA är inte part i Romstadgan (eller Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen), det avtal som inrättade ICC år 1998, och som idag är beläget i Haag i Nederländerna.
Rubio presenterade sina planer i en debattartikel publicerad i The Wall Street Journal, där han underströk suveränitet och självständighet.
– Amerika gick aldrig med på en världstribunal som kan åsidosätta våra egna domstolar och konstitutionen, skrev han. USA ”har inlett en diplomatisk kampanj med ett enkelt budskap – suveräna stater framför globalism,” fortsatte utrikesminister Rubio.
Det sker i kölvattnet av utvecklingen förra året, när Washington införde sanktioner mot nio personer inom ICCs personal – inklusive domare, åklagare och biträdande åklagare – i samband med försök att utreda påstådda krigsbrott begångna av amerikanska styrkor i Afghanistan och Israel i Gaza.
I debattartikeln betonade Rubio att ”självständighet är vår födslorätt” och att USA inte ”avser att byta den mot styre av ett självutnämnt prästämbete av ’internationell rätt’.”
Vad är Internationella brottmålsdomstolen? Här är fem fakta om ICC:
-
Att pröva de allvarligaste brotten
ICC är världens första permanenta, fördragsbaserade internationella brottmålsdomstol som utreder och lagför förövare av brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser, folkmord och aggressionsbrott.
Domstolen har framgångsrikt lagfört individer för krigsförbrytelser begångna i fd Jugoslavien, inklusive i Srebrenica, och har löst fall av betydelse för internationell rättvisa. Ett annat fall är hur de belyst användningen av barnsoldater, förstörelse av kulturarv, sexuellt våld eller attacker mot oskyldiga civila. Genom sina domar i mål som fungerar som prejudikat bygger domstolen gradvis upp auktoritativ rättspraxis.
Domstolen har utrett några av världens mest våldsamma konflikter, inklusive dem i Darfur, Demokratiska republiken Kongo (DRC), Gaza, Georgien och Ukraina. Dess teckningsrättslista inkluderar Rysslands president Vladimir Putin såväl som individer i Libyen.
Att utfärda ett beslut och gripa misstänkta är dock en utmaning. Domstolen har ingen polisstyrka för att verkställa sina beslut och är beroende av dess medlemsstater för att genomföra sina order. De flesta av de personer som åtalats av domstolen har varit från afrikanska länder.
-
Att involvera offer
Domstolen prövar och straffar inte bara de som är ansvariga för de allvarligaste brotten, utan ser också till att offrens röster hörs. Fler än 10 000 offer för olika grymheter har deltagit i förfaranden.
ICC Trust Fund for Victims förverkligar för närvarande domstolens första order om skadestånd, inklusive krav på skadestånd till offren och deras familjer i DRC. Genom sina biståndsprogram har fonden även gett fysiskt, psykologiskt och socioekonomiskt stöd till fler än 450 000 offer.
3. Säkerställa rättvisa rättegångar
Alla åtalade antas vara oskyldiga tills motsatsen bevisats utom rimligt tvivel inför ICC. Varje tilltalad har rätt till offentliga och opartiska förfaranden. Vid ICC har misstänkta och anklagade kritiska rättigheter, inklusive rätten att följa förfarandet på ett språk som de anklagade till fullo förstår. Detta har lett till att domstolen anställt specialiserade tolkar och översättare på mer än 40 språk, ibland med fyra språk samtidigt under samma förhandling.
4. Kompletterande nationella domstolar
Domstolen ersätter inte nationella domstolar. Det är en sista utväg. Stater har det primära ansvaret att utreda, pröva och straffa förövarna av de allvarligaste brotten. Domstolen kommer bara att träda in om den stat där allvarliga brott under domstolens jurisdiktion har begåtts är ovillig eller oförmögen att verkligen ta itu med dessa. Domstolens resurser är fortfarande begränsade och den kan bara behandla ett litet antal fall samtidigt.
5. Bygga upp mer stöd för rättvisa
Med stöd av fler än 120 konventionsstater, från alla kontinenter, har ICC etablerat sig som en permanent och oberoende rättslig institution. Men till skillnad från nationella rättssystem har domstolen ingen egen polis. Det beror på samarbete mellan stater, inklusive att genomföra sina arresteringsorder eller kallelser. Inte heller har domstolen territorium för att omplacera vittnen som befinner sig i farozon. ICC är alltså i stor utsträckning beroende av staternas stöd och samarbete.
Hur skiljer sig ICJ från ICC?
Det föreligger ofta viss förvirring mellan Internationella brottmålsdomstolen (ICC) och Internationella domstolen (ICJ). Här är en översikt över hur de skiljer sig:
• Det enklaste sättet att förklara skillnaden är att ICJ-fall involverar länder, och ICC är en brottmålsdomstol som för mål mot individer för krigsförbrytelser eller brott mot mänskligheten.
• Medan ICJ är ett organ inom FN, är ICC juridiskt oberoende av FN, även om det godkänns av generalförsamlingen.
• Även om inte alla 193 FN-medlemsstater är parter i ICC, kan den inleda utredningar och inleda fall relaterade till påstådda brott som begåtts på territoriet eller av en medborgare i en stat som är part i ICC eller i en stat som har accepterat dess jurisdiktion.