A-Ö Webbindex

Internationella jazzdagen: Mer än musik

Internationella jazzdagen den 30 april ger tillfälle att förkovra sig i jazzens inflytande inom världs- och lokalhistorien – även i Norden. För många människor är eller har jazz varit en livsstil, en kultur, och jazzen har förbättrat och fortsätter att förbättra livet för människor runt om i världen. Jazz förknippas mest med USA, men i Danmark spelade en viktig roll i den internationella jazzscenen kring andra världskriget.

 

En kvinna som sjunger i en mikrofon och FNs logo i bakgrunden.
Sångerskam Angélique Kidjo. Foto: FN

Ursprung och frågor utan svar

Runt år 1900 uppfann afroamerikaner i New Orleans, Louisiana, en ny musikstil. Den baserades på blues och ragtime såväl som västafrikanska musikstilar. Musiken var annorlunda jämfört med andra musikgenrer sades det, men på vilket sätt?

Definitionerna av genren har varit många, från att beskriva den som en blandning av afroamerikanska och västerländska musiktraditioner till en mer detaljerad sådan som omfattar swing, improvisation, gruppinteraktion, utveckling av en ”individuell röst” och att vara musikaliskt fördomsfri. Det som gör en tydlig definition ännu mer komplicerad är jazzens många olika subgenrer som omfattar bebop, acid jazz, cool jazz och jazz-funk, bara för att nämna några. Återkommande ledord i de många olika definitionerna av genren verkar vara improvisation, tydligt markerade rytmer och swing.

Utan ett definitivt svar kanske vi kan förlita oss på den förklaring som jazzlegenden Duke Ellington gav om jazz, helt enkelt att ”den är all musik”.

Ett collage av ansikten av kända jazzmusiker
Foto: UNESCO: IJD

Jazzscenen i Danmark

Idag har Danmark två årliga jazzfestivaler. En på sommaren och en på vintern. Vad som kanske är mindre känt är att jazzen spelade en viktig roll för att uttrycka antinazistiska känslor bland danskarna. När Nazitysklands propagandaminister Joseph Goebbels uttryckte sitt förakt för jazz, ökade jazzens betydelse i det nazistiskt ockuperade Danmark.

Jazz har varit känt för att bryta ned sociala barriärer. Under efterkrigstiden fick genren en stor inverkan på kulturen i Norden, där den kom att representera ett tidigt avbrott från konservativa, nedlåtande normer, inte minst sexuellt laddade sådana. Stora amerikanska jazzmusiker som Dexter Gordon och Stan Getz bosatte sig till och med, under några år, i Danmark. Gordon och andra afroamerikanska musiker kände att de blev behandlade som människor i Danmark i motsats till deras erfarenheter i USA, där de vid den tiden utsattes för rasdiskriminering.

Dessutom var spelställena i Köpenhamn på 1950-talet internationellt kända och det var mycket eftertraktat att spela på dem.

En konsertscen för jazzmusik med instrument.
Foto: John Matychuk on Unsplash.

Jazz i Norden

Jazz används fortfarande i sammanhang som leder till social förändring. Till exempel, i de nordiska länderna syftar det pågående internordiska projektet 2022-2023 Nordic Jazz Comets till att stödja social och ekologisk hållbarhet och tillgänglighet till jazzmusik genom samarbete.

JazzDanmark, riksorganisationen för jazz i Danmark, samarbetar med musiker i Kina, Sydkorea och Japan och skapar på så sätt kulturmöten genom musiken. Organisationen arbetar även för jämställdhet inom musiken och på det årliga danska ’People’s Meeting’ (danska: Folkemøde) bidrog den till jämställdhetsdebattevenemang.

En illustration av två musicerande silhuetter
Foto: Donald Giannatti/Unsplash.

Likaså bidrar Svenska Musikverket till att främja jämställdhet inom jazzen.

På Island organiserade den berömda pianisten Sunna Gunnlaugs den första upplagan av Freyjufest-festivalen i Harpa, Reykjavik i januari 2023. Hennes specifika mål var att få fler kvinnliga jazzspelare att uppträda på Island, vilket i sin tur skulle uppmuntra isländska kvinnliga musiker att spela jazz. Hon gjorde det genom att kräva att varje band skulle ha minst en kvinnlig medlem.

Finlands Jazzförbund sätter sina mål mycket tydligt i fyra huvudpunkter: Jämställdhet och icke-diskriminering inom jazzbranschen. Tillgänglighet för jazzmusik. Miljövänlig jazzindustri. Dessa mål speglar givetvis det ovan nämnda internordiska samprojektet.

Musik och social förändring i mer än hundra år

Jazz spelar kontinuerligt, såväl idag som år 1900, en viktig roll för att skapa social förändring både globalt och i våra nordiska sammanhang. Därför firar FN den internationella jazzdagen den 30 april.

Senaste artiklar

Generalsekreterarens uttalande om COVID-19