Lycka och välbefinnande är universella mål och ambitioner för människor runtom i världen. Varje år den 20 mars uppmärksammar FN den internationella lyckodagen. FN tar tillfället i akt och vill ifrågasätta huruvida lycka och välbefinnande ingår i medlemsländernas nationella planer och allmänna politiska mål. Internationella lyckodagen initierades av Bhutan, som erkände värdet av nationell lycka framför nationalinkomst sedan början av 1970-talet och prioriterat sina medborgares lycka i beslut relaterade till ekonomisk tillväxt.
Vi befinner oss i en tid präglad av stora utmaningar som krig, efterverkningarna av en pandemi, upprörande klimatförändringar och stora ojämlikheter i samhället. Detta orsakar stress, oro och stor psykologisk påfrestning, och sätter press på känslouttryck som lycka. Det är därför det är viktigare än någonsin att känna igen och uppskatta värdet av lycka i människors liv.
Tidigare resultat från lyckorapporten
I samband med Internationella lyckodagen publicerar the Sustainable Development Solutions Network en rapport om går under namnet ”World Happiness Report”. Rapporten rankar livskvaliteten i mer än 150 länder globalt och presenterar ett index som rangordnar länder efter hur lyckliga deras befolkningar är. Rapporten försöker också förklara varför lyckonivåerna skiljer sig mellan länder. De nordiska länderna tenderar att ligga överst på listan, medan Zimbabwe, Libanon och Afghanistan låg längst ner på listan förra året.
Tidigare rapporter visar genomgående att individer som klarar sig bäst är de som har bra utbildning och inkomst, god hälsa, stödjande relationer, litar på andra och upplever generositet, frihet och frånvaro av korruption.
”Världens lyckligaste man”
Om man betraktar österländsk och västerländsk litteratur är det uppenbart att det finns stor mångfald i hur människor definierar lycka. Matthieu Ricard är en buddhistisk munk, författare och fotograf. Född 1946, son till Jean-François Revel, en välkänd fransk filosof, och målaren Yahne Le Toumelin, tog han en doktorsexamen i genetik innan han vände sin uppmärksamhet mot buddhismen. Han har kallats världens lyckligaste man av forskare som analyserade och skannade hans hjärnaktivitet under en 12-årig studie.
Forskarna fann att han hade en ovanligt stor förmåga att känna lycka och en minskad förmåga att känna negativitet. För detta tackar Ricard förmågan att meditera och mental träning. Enligt Ricard är lycka en djup känsla av lugn och fullständighet, och ett tillstånd som genomsyrar och ligger bakom alla känslotillstånd. Dessutom tror han att sinnet kan tränas för att vara lyckligt och uppnå sant välbefinnande, sinnesfrid och fullständighet. Han erkänner att yttre faktorer har en inverkan men tror att människor som har starka inre relationer även under mycket svåra omständigheter kan lyckas behålla sinnesfrid, inre styrka, inre frihet och tillit.
Åtgärder för att förbättra psykisk hälsa och livskvalitet
Norska Folkhälsoinstitutet presenterar konkreta åtgärder för att stärka mental hälsa och livskvalitet. Dessa är universella och lämpar sig för alla. De kan både användas av enskilda individer, men också fungera som stödelement för strukturåtgärder. Den första åtgärden är att binda och investera i relationer så att du är en del av en miljö. Dessutom betonar institutet värdet av att ägna sig åt olika typer av fysisk aktivitet samt att vara medveten och närvarande i nuet. En annan åtgärd är förmågan att lära sig och vara nyfiken på att utvecklas som person, samt att bidra till förbättring av andra och till ett bättre samhälle.
FN:s mål för hållbar utveckling är viktiga för lycka
En hög livskvalitet gör oss mer motståndskraftiga mot stress, psykiska besvär, och fysisk sjukdom. För att tillsammans kunna bidra till en framtid som är mer hälsofrämjande, hållbar och rättvis måste vi säkerställa en god livskvalitet. Detta innebär att vi kollektivt arbetar mot att utrota fattigdom, minska ojämlikheten och skydda vår planet – tre aspekter som är viktiga för välmående och lycka. Dessa mål är dessutom kärnan i flera av FN:s mål för hållbar utveckling.