De miljontals människor som är beroende av skogen för sin försörjning spelar en viktig roll i utmaningen med att förvalta, bevara och utveckla världens skogar på ett hållbart sätt. Omvärlden underskattar dock ofta deras rättigheter att använda och dra nytta av de lokala skogsresurserna, enligt FAO:s nya skogsrapport ”State of the World’s Forests” som nyligen lanserades vid öppningsceremonin av FN:s internationella skogsår.
FN uppmanar skogssektorn till hållbara och nyskapande åtgärder
”Vad vi behöver göra under det internationella skogsåret är att betona kopplingen mellan människor och skogar, tillsammans med de fördelar som kan uppstå när skogarna sköts av lokalbefolkningen på ett hållbart och innovativt sätt”, säger Eduardo Rojas, undergeneraldirektör för FAO:s skogsavdelning.
Mot en grönare ekonomi
Det ökade intresset för social och ekologisk hållbarhet innebär en unik utmaning för skogsindustrin. Den behöver förnya och omstrukturera sig för att kunna leva upp till dagens och morgondagens krav. Utmaningen ligger också i att förbättra konsumenternas ofta bristande kunskap om trä eftersom de många gånger har dåligt samvete för att använda sådana produkter, då de tycker att det är oetiskt att såga ner träd.
I motsats till detta betonar FAO-rapporten att skogsindustrin utgör en viktig del av en ”grönare” ekonomi och att träprodukter har flera miljömässiga egenskaper som kan göra dem attraktiva. Trä och trävaror är naturliga material vilka tillverkas av förnyelsebara resurser som lagrar kol och dessutom till stor del kan återvinnas.
Skogsindustrin bemöter flera miljöproblem och sociala utmaningar genom att skapa en mer hållbar resursanvändning, använda mer skogsavfall i produktionen, öka energieffektiviteten och minska utsläppen. Exempelvis kom 37 procent av den totala skogsindustriproduktionen under 2010 från returpapper, träavfall och icke-träbaserade fibrer (non-wood fibers). Med tanke på tillväxten i framförallt Kina och Indien spås andelen öka upp till 45 procent till 2030.
Dessutom produceras de flesta trävaror, så som sågade trävaror och plywood, med relativt låg energianvändning. Detta resulterar i ett litet ”koldioxidavtryck” (carbon footprint) från produktion och användning, vilket ytterligare förstärks av det faktum att kolet lagras i träprodukterna. Massa- och pappersproduktion är mer energikrävande. Genom utsläppshandel och införandet av bättre teknologi utsätts industrin för ökade påtryckningar för att minska både energianvändning och kolioxidutsläpp.
Många regeringar anser att skogsindustrin har stor potential för att främja en ”grönare” ekonomi. Det kan ske genom användning av bioenergi, aktiviteter för att marknadsföra trä samt genom nya träbaserade produkter och biomaterial. Under de senaste åren har många industriländer ökat sitt stöd för skogsindustrisektorns utveckling.
REDD+ måste ta hänsyn till lokala intressen
FAO:s rapport betonar dessutom att det omgående behövs åtgärder som skyddar det värde skogen har för lokalbefolkningars försörjningsmöjligheter i och med klimatförändringen.
Rapporten föreslår att de beslut som nyligen fattades i Cancun i december 2010 om REDD+ (initiativ för att minska utsläppen från avskogning och skogsförstörelse) bör ligga i linje med breda reformer för skogsförvaltningen, som möjliggör att ursprungsbefolkningar och lokala samhällen kan delta. Deras rättigheter måste respekteras i de åtgärder som är anknutna till REDD+ på nationell nivå.
Anpassningsstrategier underskattade
Medan åtgärder kopplade till utsläppsminskningar i REDD+ får stor uppmärksamhet och finansieringsmöjligheter är skogens betydelse för anpassningsarbetet till klimatförändringen avgörande, men detta har hittills ofta underskattats av regeringar. Rapporten betonar även skogarnas betydelse för att uppnå nationella anpassningsstrategier.
Åtgärder inom skogsbruket kan minska effekterna av klimatförändringarna för mycket sårbara ekosystem och samhällssektorer. Om exempelvis skövlingen av mangrove hejdas (av vilka en femtedel tros ha försvunnit globalt sedan 1980) skulle det bidra till att skydda kusterna från flodvågor och mer frekventa och intensiva stormar. Plantering av skog och träd, både för att skydda miljön och för att skapa inkomster, skulle kunna bidra till att de fattiga människorna i torra länder drabbas mindre av torka. Exempel på anpassningsåtgärder i låginkomstländer är spridning och bevarande av mangrove i Bangladesh, förebyggande av skogsbränder i Samoa och program för återplantering i Haiti.
Rapporten poängterar att de nära banden som finns mellan skogar, försörjningsmöjligheter på landsbygden och ekologisk stabilitet understryker behovet av att få till stånd omfattande finansiellt stöd till åtgärder för klimatanpassning av skogssystem.
”Utan att uppmärksamma frågor på lokal nivå finns det en risk att de traditionella levnadssätten försvinner vilket hotar några av de mest biologiskt och ur miljösynpunkt viktiga skogarna i världen”, fastslår rapporten.
Källa: FAO Norden
Läs mer om Det internationella skogsåret 2011
