I år lyfter människorättsdagen fram en enkel men kraftfull sanning: mänskliga rättigheter är en vardaglig nödvändighet. I en värld av osäkerhet förblir mänskliga rättigheter våra vardagliga konstanter.
De är de väsentligheter vi alla delar, den gemensamma grund som förenar oss över skillnader i ras, kön, tro eller bakgrund. Mänskliga rättigheter börjar med oss, med de små, vardagliga val vi gör, från att behandla andra med respekt, tala ut mot orättvisa och lyssna på dem vars röster ofta ignoreras. Vardagliga val och röster betyder mer än vi kanske inser; de bygger en kultur av värdighet och rättvisa omkring oss.
Genom att överbrygga klyftan mellan principerna om mänskliga rättigheter och dagliga erfarenheter, syftar årets FN-kampanj för människorättsdagen, Våra vardagliga nödvändigheter, till att bekräfta den bestående relevansen av den universella deklarationen om de mänskliga rättigheterna (UDHR) och dess kärnvärden – jämlikhet, rättvisa, frihet och värdighet – och påminner oss om att mänskliga rättigheter förblir ett orubbligt löfte för samhället.
Som FN:s generalsekreterare konstaterar arbetar FN varje dag med regeringar och civilsamhället för att hjälpa människor att förverkliga sina grundläggande rättigheter, men de kan inte göra det ensamma.
– Detta arbete är beroende av att alla människor, överallt, tar ställning. När vi skyddar de mest utsatta, när vi vägrar att titta bort, när vi talar för de institutioner som talar för oss, håller vi mänskliga rättigheter vid liv. Våra rättigheter bör aldrig komma i andra hand efter vinst eller makt. Låt oss enas för att skydda dem, för allas värdighet och frihet.
Människorättsdagen, som firas varje år den 10 december, firar antagandet av den universella deklarationen om de mänskliga rättigheterna.
Vad är mänskliga rättigheter?
Mänskliga rättigheter är rättigheter vi har helt enkelt för att vi existerar som människor – de beviljas inte av någon stat. Dessa universella rättigheter är inneboende för oss alla, oavsett nationalitet, kön, nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg, religion, språk eller någon annan status. De sträcker sig från de mest grundläggande, från rätten till liv och frihet till tillgång till mat, utbildning, hälsa och arbete. Dessa är grunderna som gör att vi inte bara kan överleva, utan att leva med värdighet.
Foto: UN Photo
Den universella deklarationen om de mänskliga rättigheterna, som antogs av FN:s generalförsamling 1948, var det första juridiska dokumentet som fastställde de grundläggande mänskliga rättigheter som skulle skyddas universellt. Tillsammans med den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter utgör den den internationella rättighetsförklaringen.
Nästan 80 år efter att den antagits fortsätter UDHR att fungera som grunden för människorättslagstiftningen. Dess 30 artiklar beskriver de väsentliga principer som formar nuvarande och framtida konventioner, fördrag och rättsliga ramar.
UdHR ses som en ”gemensam standard för alla folk och alla nationer” och är fortfarande en global ritning för lagar och politik på alla nivåer och en hörnsten i Agenda 2030 för hållbar utveckling.
Det finns tillgängligt på 577 språk – från abkhaziska till zulu – och är också det mest översatta dokumentet i världen, vilket återspeglar dess bestående universella relevans.