A-Ö Webbindex

Mindre bemedlade tonåringar löper högre risk för övervikt

En ny WHO/Europa-rapport påvisar alarmerande skillnader i kost, träning och vikt bland ungdomar med olika socioekonomisk bakgrund. Rapporten avslöjar oroväckande skillnader i hälsan hos ungdomar i hela regionen, och unga från mindre bemedlade familjer drabbas oproportionerligt mycket.

Rapporten, baserad på data från 44 länder, belyser ohälsosamma matvanor, ökande andelar av övervikt och fetma och låga nivåer av fysisk aktivitet bland unga människor, vilka alla är betydande riskfaktorer för en rad icke-smittsamma sjukdomar inklusive hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och cancer.

Frukt och grönsaker på en tallrik
Tillgången till hälsosamma matalternativ är ofta begränsad för familjer med lägre inkomster. Foto: Anna Pelzer/Unsplash

Ohälsosamma matvanor ökar

Rapporten målar upp en oroande bild av ungdomars kostvanor, med särskilt fokus på nedgång i hälsosamma kostbeteenden och ökning av ohälsosamma val. Färre än två av fem ungdomar (38 %) äter frukt eller grönsaker dagligen, och dessa siffror minskar med åldern. Oroväckande nog rapporterar mer än hälften av ungdomarna att de varken äter frukt eller grönsaker varje dag.

Omvänt är konsumtionen av godis och sockerhaltiga drycker fortsatt hög. En av fyra tonåringar (25 %) rapporterar daglig konsumtion av godis eller choklad. Denna andel är högre bland flickor (28 %) än pojkar (23 %) och en ökning har skett sedan 2018, särskilt bland flickor.

Rapporten avslöjar också en oroande koppling mellan socioekonomisk status och ohälsosamma kostvanor, där ungdomar från familjer med lägre inkomster är mer benägna att konsumera sockerhaltiga drycker (18 % mot 15 %) och mindre benägna att äta frukt (32 % jämfört med 46 %). %) och grönsaker (32 % mot 54 %) dagligen.

Dr Martin Weber, Team Lead for Quality of Care och Program Manager of Child and Adolescent Health vid WHO/Europe: ”Överkomligheten och tillgängligheten till hälsosamma matalternativ är ofta begränsade till familjer med lägre inkomst, vilket leder till ett större beroende av processade och sockerhaltiga livsmedel, som kan ha skadliga effekter på ungdomars hälsa.”

Fötter som står på en våg
Oroväckande nog är det mer sannolikt att ungdomar från mindre bemedlade familjer är överviktiga eller feta. Foto: yunmai på Unsplash

Övervikt och fetma ett växande problem

Andelen övervikt och fetma är högre bland pojkar (27 %) än flickor (17 %). Det är oroväckande att ungdomar från mindre välbärgade familjer är mer benägna att vara överviktiga eller feta (27 % jämfört med 18 % av deras rikare jämnåriga). Denna skillnad visar på det akuta behovet av att ta itu med de underliggande socioekonomiska faktorerna som bidrar till dessa trender.

Två ungdomar som åker skateboard
WHO rekommenderar att unga människor får minst i genomsnitt 60 minuter av måttlig till kraftig fysisk aktivitet per dag. Foto: Yadid Levy/norden.org

Fysisk inaktivitet: en anledning till oro 

WHO rekommenderar att unga människor får minst i genomsnitt 60 minuter av minst måttlig fysisk aktivitet per dag. Rapporten visar att totalt sett bara 25 % av pojkarna och 15 % av flickorna uppnår detta, och deltagandet minskar med åldern, särskilt bland flickor. Återigen är socioekonomiska ojämlikheter uppenbara, med ungdomar från mer välbärgade familjer som rapporterar högre nivåer av både fysisk aktivitet (16 % mot 26 %) och VPA (51 % mot 69 %). Detta tyder på att faktorer som tillgång till säkra utrymmen för fysisk aktivitet och deltagande i organiserad idrott kan påverkas av familjens inkomster.

Snabbmat
Rapporten avslöjar ett oroande samband mellan socioekonomisk status och ohälsosamma kostvanor. Foto: Christopher Williams/Unsplash

Hur tar vi itu med problemet?

WHO:s regionkontor för Europa efterlyser brådskande åtgärder för att komma till rätta med dessa trender. Rapporten rekommenderar omfattande strategier som fokuserar på:

• Reglera marknadsföring av livsmedel: Genomföra skärpta regler för marknadsföring av ohälsosamma livsmedel och drycker till barn och ungdomar.

• Främja hälsosam kost: Förbättra tillgången till prisvärd, näringsrik mat, särskilt för missgynnade familjer, och implementera policyer för att motverka konsumtion av ohälsosamma livsmedel och drycker.

• Öka fysisk aktivitet: Skapa säkra och tillgängliga miljöer för fysisk aktivitet och främja initiativ som uppmuntrar ungdomar att ägna sig åt regelbunden motion.

• Riktade insatser: Utveckla skräddarsydda insatser för att stödja hälsosammare beteenden bland ungdomar, särskilt de från missgynnade bakgrunder.

• Ta itu med sociala ojämlikheter: Politiken bör syfta till att minska socioekonomiska skillnader i hälsa, och se till att alla unga människor har möjlighet att leva hälsosamma liv.

Senaste artiklar

Generalsekreterarens uttalande om COVID-19