Kriget som följde på upplösningen av det forna Jugoslavien krävde mer än 100 000 liv i Bosnien och Hercegovina mellan 1992 och 1995, de flesta bosniska muslimer, och försatte fler än två miljoner på flykt.
Massakern i Srebrenica är ett av de mörkaste kapitlen under detta krig.
I juli 1995 övervann den bosnienserbiska armén Srebrenica – som tidigare förklarats som ett säkert område enligt FN:s säkerhetsråds resolution 819 – och mördade brutalt tusentals män och unga där. Resten av den bosnisk muslimska befolkning som fanns i Srebrenica – cirka 25 000 kvinnor, barn och äldre – tvångsförflyttades ut ur enklaven.
Detta var den största massakern i Europa sedan Förintelsen.
Hittills har endast ett fåtal händelser fastställts som folkmord av behöriga rättsliga organ. Internationella brottsmålsdomstolen (ICJ) och Internationella krigsförbrytartribunalen för fd Jugoslavien (ICTY) erkände Republika Srpskas armés massaker på bosniska muslimer i Srebrenica som ett folkmord.
Att minnas offren
Folkmordet lämnade djupa känslomässiga spår hos de överlevande, offrens familjer och det bosniska och hercegovinska samhället i allmänhet. Detta ledde till bestående hinder för försoning mellan landets olika etniska grupper. 2025 kommer att markera trettioårsdagen av folkmordet i Srebrenica, där minst 8 372 liv gick förlorade, tusentals drivits på flykt och familjer och samhällen ödelagts. FN:s specialrådgivare för förebyggande av folkmord, Alice Wairimu Nderitu, har uttryckt sin oro över kontinuerliga incidenter av revisionism angående de våldsbrott som begicks under konflikten 1992-1995, inklusive oförminskat förnekande av folkmordet i Srebrenica och glorifiering av dömda krigsförbrytare.
En dag för eftertanke och minne
I maj 2024 utsåg FN:s generalförsamling, i en resolution initierad av Tyskland och Rwanda, den 11 juli till den internationella dagen för reflektion och minne av folkmordet 1995 i Srebrenica. Församlingen bad också generalsekreteraren att upprätta ett uppsökande program om folkmordet i Srebrenica som förberedelse för 30-årsjubileet. De fördömde vidare varje förnekande av folkmordet i Srebrenica som historisk händelse och uppmanade medlemsstaterna att bevara påvisade fakta. Detta genom sina utbildningssystem, för att förhindra förnekelse och förvrängning, och för att stoppa all förekomst av folkmord i framtiden.