Internationella dagen för Förintelsens offer. För nästan åttio år sedan genomfördes räddningsoperationen av danska judar från den nazistiska ockupationsförvaltningen i Danmark. Den 27 januari är den internationella minnesdagen för Förintelsens offer.
Denna dag är ett tillfälle att minnas de historiska händelserna i samband med att rädda de danska judarna som ägde rum i Danmark och Sverige under några dramatiska dagar under andra världskriget. Dessa händelser är ett vittnesbörd om värderingar och kamp mot rasism, förtryck och våld. Dessa värderingar var även desamma som vid grundandet av FN år 1945, under krigets sista månader.
Natten mellan 1 oktober och 2 oktober 1943 beslutade den nazistiska administration som ockuperade Danmark att genomföra den utrotning av judarna i landet som gick under namnet Endlösung der Judenfrage.
Deportationerna från Danmark till Theresienstadt-gettot i det dåvarande nazi-ockuperade Tjeckoslovakien, en mellanstation varifrån de skulle skickas till Auschwitz förintelseläger, gick dock inte som Hitler förväntat sig. Tack vare hjälp av tusentals danskar fick 95% av de danska judarna hjälp att fly till säkerhet i Sverige. Sedan den tyska invasionen av Danmark inleddes den 9 april 1940 hade den danska regeringen fört en orolig samarbetspolitik med ockupationsmakten.
Hur de danska judarna räddades: bakgrund och hur?
Därefter sattes planerna för utvisningen av de danska judarna igång, men föregicks av att Werner Best hade tipsat den tyske diplomaten Georg F. Duckwitz som i sin tur tipsade den danske socialdemokraten Hans Hedtoft. Till sist vidarebefordrade Hedtoft informationen till den judiska gruppen och varnade dem för vad som var på väg att hända. Av denna anledning varnades många judar i förväg och hade en chans att förbereda att fly. Danskar gömde sina judiska landsmän tills de senare kunde göra resan över Öresund till säkerhet i det neutrala Sverige, i första hand med hjälp av fiskare och deras båtar. I såväl internationella som nationella medier har historien berättats som ett exempel på en unik vilja från danskarna att rädda judarna i sitt land, vilket inte var fallet i andra europeiska länder.
Historiker är dock oense om exakt hur händelserna gick av stapeln och ska läsas av. Till exempel fick många av fiskarna stora summor pengar för att föra judarna över sundet. För vissa historiker målar detta upp en mindre heroisk och självuppoffrande bild av hur judarna räddades. Andra påpekar att det var fråga om ett mycket farligt uppdrag, och att det var rimligt att fiskemännen, under en tid då Danmark inte var det rika land de är idag, ville ha någon form av ekonomisk kompensation för att de riskerade sina liv. Trots allt är det ett faktum att 7 000 danska judar, cirka 95% av judarna i Danmark, räddades under ovanstående period. Händelserna visar därför på ett exemplariskt trots mot de grymheter som begåtts av nazister baserat på en mordisk och rasideologi som baserar sig på folkmord, religiös diskriminering och illegala militära ockupationer under de tolv åren av nazistiskt styre i Tyskland – i synnerhet under Förintelsen. Kampen mot rasdiskriminering och orättvisor är en inspirerande handling som FN främjar över hela världen. Från dess tillkomst 1945 till idag.
Den internationella minnesdagen 27 januari
Målsättningen med den internationella minnesdagen för Förintelsens offer är att minnas de sex miljoner judiska offren för Förintelsen samt att sprida medvetenhet om händelserna genom utbildning för att förhindra att det någonsin händer igen. FN:s generalförsamling utsåg den 27 januari till den internationella minnesdagen för Förintelsens offer den 1 november 2005. I år kommer FN:s kontor i Genève att stå värd för en internationell minnesdag för Förintelsens offer. Evenemanget kommer, bland andra talare, att inkludera Avraham Roet, som överlevt Förintelsen, som kommer att dela sin historia om förlust och överlevnad, samt uttalanden från FN:s generalsekreterare António Guterres.
I sitt uttalande på den internationella dagen sa FN:s generalsekreterare António Guterres att nazisterna bara kunde agera mot judarna, ”eftersom så få ställde upp och så många stod bredvid.”
”När vi minns Förintelsen, erkänner vi hot mot frihet, värdighet och mänsklighet – även i vår egen tid. I dag – inför växande ekonomiskt missnöje och politisk instabilitet, eskalerande vit överhöghetsterrorism och växande hat och religiös trångsynthet – måste vi vara mer frispråkiga än någonsin.
Vi får aldrig glömma – och inte heller tillåta andra att någonsin glömma, förvränga eller förneka Förintelsen”, sa Guterres.