Tre röjda bomber gav vatten till en halv miljon människor

Pehr Lodhammar, till höger, är chef för UNMAS i Irak som innebär både ett utmanande och belönande arbete. FOTO: UNMAS

Pehr Lodhammar är chef för FN:s minröjningsorganisation (UNMAS) i Irak. Rollen innebär hög press, men är också väldigt belönande när lokalbefolkningen kan återvända till sina hem efter att UNMAS har rensat områden från explosiva föremål. UNRIC pratade med Lodhammar för att höra mer om UNMAS arbete, Lodhammars resa till FN och hur den svenska ledarskapsstilen har varit till hans fördel.

Hittills har Lodhammar varit chef för UNMAS i Irak i tre år. Innan dess har han hunnit arbeta i 14 olika länder, och i alla dessa länder har fokus varit ammunitionsröjning.

Från svenska landsbygden till Irak

Lodhammar växte upp på en gård i Södermanland, och det var värnplikten som gjorde att han gick med i Försvarsmakten 1989 där han blev en av de första som utbildades i ammunitionsröjning i Sverige. Sedan dess har han arbetat med ammunitionsröjning i nästan 30 år innan han började sin tjänst hos UNMAS.

När Lodhammar påbörjade tjänsten som chef för UNMAS i Irak, förstod han att det skulle vara en stor och viktig utmaning. I Irak är utmaningarna med explosiva föremål både komplicerade och omfattande.

– Att arbeta för UNMAS i Irak skulle vara en ny utmaning för mig, vilket var vad jag letade efter, säger Lodhammar. – När jag kom till Irak 2017 höll de på att besegra ISIS. UNMAS var bland de första som gick in i Mosul, där vi var ansvariga för att röja kring kritisk infrastruktur som exempelvis vattenkraftverk, elverk, skolor och sjukhus. En av de första platserna som vi röjde var det som brukade vara Iraks andra största sjukhus, som ISIS hade tagit över och använt som högkvarter innan de besegrades, fortsätter han.

I området hittade UNMAS tusentals olika objekt. Från artilleriammunition till handgranater och självmordsbälten.

– Vi hittade många kroppar från tidigare ISIS-krigare. De flesta av dem bar också självmordsbälten, vilket gjorde att vi var tvungna att ta hand om kropparna för att ta bort självmordsbältena.

Ytterligare stora utmaningar för UNMAS i Irak är de tidigare konflikterna i landet, men också den uppfinningsrikedom som funnits när ammunitionen byggts.

FOTO: UNMAS

– Det är inte bara ammunition från den senaste konflikten, utan också från flera tidigare konflikter. Så den senaste konflikten med ISIS har bara adderat ännu ett lager ammunition, beskriver Lodhammar.

– Det var också stora mängder av improviserade sprängämnen, vilket var nytt för oss. Ammunitionen vi hittade nu hade inte skapats från fabriker som vi var vana vid, utan de hade byggt ammunitionen från saker man kan hitta i en järnhandel som exempelvis klockor från mikrovågsugnar och rörelsesensorer. Det gjorde att vi behövde göra saker väldigt annorlunda från vad vi har gjort tidigare, fortsätter Lodhammar.

Rollen som chef för UNMAS i Irak 

De första två åren som chef för UNMAS i Irak innebar väldigt mycket arbete för Lodhammar. Han arbetade sju dagar i veckan, 18-19 timmar per dag med begränsad sömn. Rollen inkluderade att både vara ute i fält för att se hur de arbetade där, och samtidigt söka finansiering från donatorer. Och allt hårt arbete lönade sig verkligen.

– Under första året gick vi från 10 miljoner dollar till 76 miljoner dollar i finansiering, och över 20 länder bidrog. Vi gick från 10 anställda till över 100 anställda hittills, säger Lodhammar.

Utmanande men belönande arbete

Trots att arbetet innebär hög risk och stort ansvar är det ett väldigt belönande arbete, påpekar Lodhammar.

– Det har en direkt effekt att människor kan återvända tillbaka till sina hem tack vare vårt arbete. Det är svårt för människor att återvända när det finns ammunition i området. Det är fortfarande 1,38 miljoner människor i Irak som väntar på att återvända till sina ursprungliga hem och arbetet med ammunitionsröjning måste fortsätta, beskriver han.

UNMAS röjde 1800 områden med kritisk infrastruktur för att människor skulle kunna återvända och nära 67 000 olika objekt, varav mer än 1200 var självmordsbälten. De samarbetade med FN:s utvecklingsprogram (UNDP) för att människor skulle kunna återvända. När UNMAS hade röjt ett sjukhus, en skola eller en bro var det för att UNDP skulle komma dit och fortsätta återuppbygga det. Det gjorde att Lodhammar behövde vara säker på att de kunde röja i tid, men också att det är säkert nog för andra att komma dit och fortsätta arbetet.

– Vi kan inte röja ett område och så kommer någon dit och så blir det en explosion, då har vi förstört vårt förtroende, så det innebär en enorm press, beskriver Lodhammar.

Den största utmaningen för Lodhammar nu är att övertyga världen om att arbetet måste fortsätta, även om ISIS besegrades för två år sedan. Lodhammar och hans team måste bevisa att Irak fortfarande är i behov av stöd för att återuppbygga regionen och landet.

FOTO: UNMAS

Svensk ledarstil

I sin roll som chef för UNMAS i Irak har Lodhammar haft positiva resultat från sitt ledarskap, som han beskriver grundas på öppenhet och att vara tillgänglig för sina medarbetare.

– Det är 36 olika nationaliteter som arbetar för mig, och alla ser ledarskap på olika sätt. Jag tror att mitt ”svenska” sätt att leda bidrog till framgångarna som vi hade i Irak. Jag försökte alltid göra mig tillgänglig, vara ute i fält med mina medarbetare, samtidigt som jag också pratade med ministrar och ambassadörer också. Jag tror att det bidrog att ha en öppen och rak kommunikation med mina anställda, beskriver Lodhammar.

En annan faktor som bidrog till de stora framgångarna var att de vågade prova nya saker och att ändra fokus. Det var något som påverkade arbetet för hela organisationen.

– Vi slutade fokusera på antalet minor som vi röjde, och skiftade fokus till det faktiska resultatet i den återuppbyggda säkerheten. Det gjorde att när vi exempelvis röjt tre terroristbomber på ett vattenverk, såg vi att en halv miljon människor fick tillgång till rent vatten. Vi röjde en bro och tog bort fem stycken bomber, och när någon räknade trafiken över bron visade det sig att det är 6 000 bilar och 500 lastbilar som passerar där varje dag. Det är det som faktiskt räknar ur ett mänskligt- och samhällsperspektiv, säger Lodhammar.

För människor som återvänder efter att områden röjts från ammunition erbjuder UNMAS riskutbildningar för att skapa medvetenhet om hur skador kan undvikas. I Irak såg Lodhammar potential för att prova nya saker. Majoriteten av Irakier har en smartphone, vilket ledde till att UNMAS började använda sociala medier. De började göra filmer för människor som återvänder – en för yngre människor som tonåringar och en för barn. De började också använda radio och TV mer än de gjort tidigare, vilket visade sig vara framgångsrikt.

Tips för en karriär inom FN

För människor som vill söka sig till en karriär inom FN har Lodhammar tre tips.

– Det första är att lära sig så många språk som möjligt. Det andra är att fokusera på utbildning. Det tredje är att ta hand om sina tänder, säger Lodhammar och skrattar. – När man är ute i fält har man inte tillgång till tandläkare på samma sätt som när man är hemma. Men absolut utbildning och språk, där är det en enorm konkurrens idag.