Tarja Halonen är Finlands första kvinnliga president och hittills den enda kvinnan i Finlands historia som haft denna position. Hon är och har varit djupt engagerad i FN, särskilt i initiativ som främjar jämställdhet som mänskliga rättigheter, hållbarhet och klimat.
Under hela sin politiska karriär har Tarja Halonen beskrivit sig själv som en förespråkare för internationell solidaritet. År 2009 utsåg Forbes henne till en av de 100 mest inflytelserika kvinnorna i världen. Jämställdhet står i särskilt fokus hos FN nu när FN:s Kvinnokommission håller sitt årliga möte och vi just har observerat Internationella kvinnodagen.
I en intervju med UNRIC nämner President Tarja Halonen att världen befinner sig i ett läge där vi har ett rekordstort antal väpnade konflikter sedan andra världskriget, och att FN har en viktig roll när det gäller att skydda mänskliga rättigheter. När hon diskuterar FN:s roll i skyddandet av kvinnors rättigheter mitt i ökande politiska spänningar säger president Halonen att hon är både ledsen och orolig över tillståndet i världen.
– Särskilt de större länderna underskattar FN:s roll som medlare, säger president Halonen. Vissa av dessa länder och ledare har en mycket stark tro på makt, militär makt, och försöker trycka ner FN:s roll och mandat, vilket inte bidrar till fredsförhandlingarna.
Vi har redan bevis som pekar på att kvinnors deltagande i fredsförhandlingar och konfliktlösning skulle leda till en mer hållbar fred, men detta är inte nödvändigtvis vad konfliktparterna anser, misstänker Halonen.
– Ledarnas åsikter och folkets åsikter är inte alltid exakt desamma. För att förhandlingarna ska lyckas måste man skapa en positiv atmosfär för att se någon förändring.
Under sin presidentperiod 2000–2012 var president Halonen ordförande för ILO:s världskommission för globaliseringens sociala dimension. Hon var också medlem i panelen vid FN:s konferens om handel och utveckling. Hon var dessutom bland annat medordförande för FN:s millennietoppmöte och FN:s högnivåpanel för global hållbarhet.
För närvarande är president Halonen medlem i FN:s generalsekreterares högnivårådgivande kommitté för medling samt landambassadör för UNCCD. Hon är också medlem i Council of Women World Leaders, ett nätverk bestående av nuvarande och tidigare kvinnliga premiärministrar och presidenter vars främsta mål är att dra nytta av medlemmarnas erfarenheter för att stödja kvinnors fullständiga deltagande och representation i den politiska processen på högsta nivå.
Du har sagt att du skulle vilja se en kvinna som nästa FN-generalsekreterare? Vad skulle det innebära för organisationen?
– Kvinnor utgör drygt 50 procent av befolkningen, så för FN skulle det vara fantastiskt att ha en kvinnlig ledare, och jag tror inte att kvinnor är mindre kapabla. Olika typer av ledare fokuserar på olika frågor, och världsläget är redan så svårt just nu att det kan finnas människor som tycker att det är dags att ta en risk och göra ett annat sorts val den här gången.
President Halonen säger att hon tror att de som har varit kritiska mot FN som organisation och dess effektivitet främst har fokuserat på säkerhetsrådet och dess förmåga att skapa konsensus när det behövs för länder i konflikt samt diskussionen om vetorätten.
– Jag förväntar mig inte att valet av nästa generalsekreterare blir enkelt, men det finns flera bra kandidater, och jag hoppas att ingen redan har fattat beslutet att posten inte ska tillsättas med en kvinna och kommer att motarbeta det. Tiden för den typen av cyniskt tänkande är redan förbi.
När du ser tillbaka, vilken prestation relaterad till kvinnors rättigheter ligger dig mest om hjärtat?
– Utbildning, svarar president Halonen utan att tveka. När du har en grund i utbildning kan ingen ta det ifrån dig. De kan inte tysta dig.
På frågan om vilka starka kvinnor som har påverkat Tarja Halonens karriär lyfter hon omedelbart fram Eleonor Roosevelt, en drivande kraft bakom den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och den första ordföranden för FN:s kommission för mänskliga rättigheter.
Tarja Halonen säger att hon har arbetat med många män, till exempel när hon var medordförande för FN:s millennietoppmöte. Hon säger: ”Jag var damen från norr och de var herrarna från söder”. President Halonen har alltid ägnat särskild uppmärksamhet åt jämställdhet mellan könen. Hon tar upp frågan om mäns förtryck och könsrelaterat våld och säger att lagstiftning är en bra grund, men att det inte räcker.
– Vi har lagstiftning, vi har Istanbulkonventionen som förhindrar könsrelaterat våld för att tydligt skydda systemet, men vi behöver ländernas engagemang när festen är över. Länderna ska inte få lämna överenskommelserna och säga att de kommer att sköta saker på andra sätt.
När det gäller kvinnliga förebilder på nationell nivå nämner Halonen Helvi Sipilä, en finländsk diplomat, jurist och politiker. Helvi Sipilä (1915–2009) blev 1972 den första kvinnliga biträdande generalsekreteraren i FN. Som förkämpe för jämställdhet organiserade hon 1975 den första världskonferensen om kvinnor, initierade FN:s decennium för kvinnor och bidrog till att UNIFEM grundades. 1982 blev Sipilä den första kvinnan som kandiderade till Finlands president.
President Tarja Halonen har ett särskilt minne från när hennes egen far hörde att Sipilä hade tackat ja till att kandidera till nästa finska president 1982: ”Men hon är ju kvinna!” utbrast president Tarja Halonens far och tillade sedan: ”Varför inte? Lagstiftningen förbjuder det inte!”