FN:s internationella potatisdag, som uppmärksammas den 30 maj, sätter fokus på potatisens roll – som en viktig resurs i tidigare tider av matbrist och som en nyckel till framtida hållbar livsmedelsproduktion.
I Norden är detta mer än symbolik. Genom projektet SustainPotato II samarbetar forskare över landsgränserna för att rusta potatisproduktionen mot både klimatkrisen och ökande krav på hållbarhet.
Ett gemensamt nordiskt initiativ
SustainPotato II härrör sig från ett offentligt-privat samarbete, koordinerat av NordGen (Nordic Genetic Resource Center). Projektet bygger på så kallad ”pre-breeding”, som går ut på att utveckla genetisk råvara med önskade egenskaper innan det tas vidare i traditionell växtförädling. Detta ger en bredare genetisk bas och ökar chansen att lyckas med grödor som är mer toleranta – och mindre belastande för naturen.
De nordiska länderna har ett nära samarbete med Estland för att utveckla potatissorter som är naturligt resistenta mot sjukdomar. En huvudutmaning är torröta – en svampsjukdom som idag kräver omfattande användning av bekämpningsmedel och försvagar både grödor och miljö. Istället för att ta itu med detta med kemikalier, kombinerar forskare gamla, genetiskt mångfaldiga potatissorter med modern teknik och klimatdata. På så sätt hänger tradition och innovation ihop – i linje med både nordiska värderingar och FN:s hållbarhetsprinciper.
Från laboratorium till jord
Testningen av de nya sorterna pågår i olika delar av Norden, där geografiska och klimatiska variationer hjälper till att testa växternas robusthet i praktiken. Med hjälp av sensorer, drönare och bildanalys samlar forskare in stora mängder data om bland annat växthälsa och tillväxt. Dessa verktyg ger insikt i hur potatissorter presterar inför väder, jord och sjukdomar. De möjliggör också smartare urval av de sorter som har störst potential för att minska resursanvändningen inom jordbruket.
Ett centralt mål är att kunna odla potatis med lägre förbrukning av vatten, konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel samt säkerställa stabila grödor av hög kvalitet. Detta är särskilt viktigt i en tid då klimatförändringarna hotar livsmedelsförsörjningen och trycket att producera mer med mindre ökar.
Genom detta arbete stärker projektet livsmedelssäkerhet, främjar ansvarsfull resursanvändning och förbereder regionen för ett mer oförutsägbart klimat – i linje med flera av FN:s globala mål för hållbar utveckling (SDG). Projektet syftar specifikt till att öka livsmedelssäkerheten (FNs globala mål för hållbar utveckling, nummer 12), och att göra livsmedelsproduktionen både mer ansvarsfull och mer klimatvänlig (FNs globala mål 12 respektive 13). Samtidigt är projektet i sig ett uttryck för mål 17 (som främjar att nå hållbarhetsmål genom partnerskap) genom att skapa en arena för ett brett nordiskt samarbete mellan industri, akademi och offentliga aktörer.
I en värld som i allt högre grad präglas av matosäkerhet är detta projekt inte bara en möjlighet att främja hållbar livsmedelsproduktion, utan också ett viktigt steg i kampen mot hunger globalt.
Ett jordnära svar på globala mål
När FN riktar uppmärksamheten mot potatisens roll i framtidens livsmedelssystem är det just initiativ som SustainPotato II som ger riktning. Projektet visar hur jordbruk och forskning – när de arbetar tillsammans – kan bidra till att bygga robusta livsmedelssystem i linje med globala klimatmål. Inte bara genom teknik, utan också genom samarbete och viljan att förvalta resurserna bättre.
SustainPotato II illustrerar hur internationella åtaganden, såsom de globala målen, kan förankras i mycket konkreta åtgärder på plats. Inför klimatutmaningar, naturförluster och sårbara försörjningskedjor är detta ett tydligt exempel på hur regioner som Norden kan ta ledarskap – och låta något så enkelt som en potatis vara med och forma en mer hållbar framtid.