Utbildning erbjuder barn en väg ur fattigdom och mot en mer lovande framtid. Omkring 244 miljoner barn och ungdomar runt om i världen går inte i skola; 617 miljoner barn och ungdomar kan inte läsa och saknar grundläggande matematiska färdigheter; färrre än 40% av flickorna i Afrika söder om Sahara slutför gymnasiet och cirka fyra miljoner barn och unga flyktingar går inte i skola. Deras rätt till utbildning kränks och det är oacceptabelt. FN har utnämnt den 24 januari till den internationella dagen för utbildning, för att uppmärksamma utbildningens roll för fred och utveckling.
Utan inkluderande och jämlik kvalitetsutbildning och livslånga möjligheter för alla kommer länder inte att lyckas uppnå jämställdhet och bryta den cykel av fattigdom som utestänger miljontals barn, ungdomar och vuxna.
Varför är detta relevant just nu?
Vår värld befinner sig i ett brytningsskede och vi vet att kunskap och lärande är grunden till förnyelse och förändring. Men globala skillnader innebär att utbildningen som den ser ut idag ännu inte uppfyller sitt löfte om att hjälpa oss att forma en fredlig, rättvis och hållbar framtid.
Nordisk nivå – i förändringens spår, investeringar?
De nordiska länderna är kända för sitt starka engagemang för gratis utbildning på alla nivåer. Agenda 2030 och Parisavtalet har beslutat att fungera som föregångare. Visionen, som bekräftades av de nordiska statsministrarna 2019, syftar till att Norden ska bli den mest hållbara och integrerade regionen i världen år 2030. De har den högsta nivån av offentlig finansiering för högre utbildning i världen, men den totala nivån på finansieringen är inte längre så hög i relativa termer som den brukade vara. Inom de nordiska länderna har expansionen av den offentliga sektorn och höjningen av skattesatserna stagnerat sedan 1980- och 1990-talen.
Den relativa förändringen i finansieringen kan redan ses i termer av inlärningsresultat och att samhället blivit mer ojämlikt. I Danmark, sedan den nya regeringen tillträdde i slutet av 2022, har debatten ökat om att minska utbildningen från sin nuvarande nivå: möjligheten att minska längden på en magisterexamen från två år till ett år diskuteras. Argumenten inkluderar åtstramningsåtgärder och en mer effektiv koppling till lärande på jobbet, vilket kan betraktas som relaterat till produktivitetstillväxt.
Förslagen har kritiserats hårt eftersom det finns legitima skäl för två års utbildning inom vissa sektorer i Nordiska länder, och att minska utbildningen ses inte som en lösning på arbetslöshetssiffrorna. Dessutom har forskning och utveckling i Finland börjat släpa efter Sverige de senaste åren, dessutom har läranderesultaten börjat släpa efter Danmark. Norge verkar däremot fortsätta ligga i täten bland de övriga nordiska länderna när det gäller investeringar i forskning och utbildning, enligt OECD.
Investera i människor, prioritera utbildning:
”Utbildning är grunden för samhällen, ekonomier och varje människas potential. Temat för årets internationella utbildningsdag påminner oss om att ”för att investera i människor, prioritera utbildning.”
”Låt oss hålla förvandlingens låga brinnande.”
”Låt oss leverera utbildningssystem som kan stödja jämlika samhällen, dynamiska ekonomier och de gränslösa drömmarna för varje elev i världen”, säger FN:s generalsekreterare. Det är väsentligt att förstå kopplingen mellan investeringar i utbildning och träning, till exempel i den tekniska utvecklingen av samhället, men också i förmågan att öka graden av bearbetning av produkter och tjänster eller förmågan att skapa nya produkter. Vi måste fortsätta att prioritera utbildning.
Även inom de nordiska länderna. Utbildning är en mänsklig rättighet, en allmän nytta och ett offentligt ansvar. Rätten till utbildning är inskriven i artikel 26 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. Sedan antagandet av 2030 Agenda for Sustainable Development Agenda 2015 har man erkänt att utbildning är avgörande för framgången för alla 17 hållbara utvecklingsmål. Särskilt SDG 4, som syftar till att ”säkra inkluderande och rättvis utbildning av hög kvalitet och främja livslångt lärande för alla” senast 2030.