Rent vatten och sanitet måste finnas på post-2015 agendan

photo: World Bank/Allison Kwesell

photo: World Bank/Allison Kwesell

1.11.2013 –  Miljoner människor saknar fortfarande tillgång till adekvata sanitetsmöjligheter och rent vatten. De ojämlikheter som hindrar miljoner människors tillgång till dessa grundläggande behov måste tas upp på den kommande post-2015 -agendan.

Detta konstaterades i ett gemensamt uttalande av FN:s barnfond (UNICEF), FN:s människorättsorgan (OHCHR) och specialrapportören för rätten till rent dricksvatten och sanitet. De uppmanade alla länder att rama in den nya utvecklingsagendan kring principerna för jämlikhet och icke-diskriminering.

Uttalandet publicerades inför en paneldebatt på FN:s högkvarter som behandlade ojämlikheter i post-2015 –utvecklingsagendan, organiserad av Finlands ständiga representation och specialrapportörens byrå.

”Idag sällar jag mig till dem som kräver att post-2015 –agendan åtgärdar ojämlikhet. Vi måste bryta ner de systematiska och mångfacetterade hindren som marginaliserar de mest sårbara medlemmarna av våra samhällen, så att vi kan uppnå värdiga liv för alla”, sade  FN:s biträdande generalsekreterare Jan Eliasson.

Eliasson noterade att även om tusenårsmålet för förbättrad tillgång till vatten har uppnåtts, lever fortfarande 768 miljoner människor utan tillgång till tryggt och rent dricksvatten. Dessutom tvingas fortfarande 1 miljard människor uträtta sina behov i det fria på grund av brist på toaletter.

”De fattiga saknar inte bara brist på rent vatten, de betalar dessutom ofta mycket dyrt för den begränsade tillgång de har”, sade Eliasson. ”I många utvecklingsländer betalar människor i slummen upp till tio gånger mer för sitt vatten än invånarna i t.ex. New York eller London.”

Tillgången till rent vatten och toaletter är speciellt viktigt för kvinnor. Inget berör kvinnors liv – speciellt urbana, fattiga kvinnors – så intimt som tillgången till sanitetsmöjligheter. I låginkomstbosättningar utan individuella toaletter tvingas kvinnor ofta köa i timtal till de offentliga toaletterna, och många måste bära skammen och förnedringen av att uträtta sina behov i det fria – vilket dessutom utsätter dem för ökad risk för sexuellt ofredande och våldtäkt.