Första gången den isländske entreprenören Ómar Antonsson besökte USA direkt efter terrorattacken mot Amerika för tjugofem år sedan möttes han av misstankar vid gränsen. ”På mitt pass kunde de se att mitt förnamn var Ómar och när de frågade mig vad syftet med mitt besök var, sa jag ärligt att jag sålde sand till Arizona,” berättade Antonsson för UNRIC i en intervju.
Ómar är inte uteslutande ett arabiskt förnamn och inte heller är de arabiska staterna de enda i världen som är välsignade. eller förbannad beroende på synvinkel, med riklig sandkvantitet.
Island är faktiskt lika rikt på sand som på is, och mer sandigt än vissa arabiska länder. Sand täcker cirka 21–22 procent av öns yta, vilket motsvarar 22 000 kvadratkilometer, medan is bara täcker 10–11 procent.
Sahara-sand inte lämplig för cement
Sanden skiljer sig dock ganska mycket från den ljusbruna sanden i Sahara eller den röda/orange/bruna i Nordamerika.
– Sanden i öknar, inklusive de i Arizona, är mycket fin, nästan som damm. Det är inte ens bra för betong. Det är bara bra för att fylla ögon och öron, säger Antonsson.
Av denna anledning är hundratusentals kubikkilometer sand i Sahara värdelös för den globala byggindustrin och råmaterialet måste hittas någon annanstans. Och därför är mängden sand som finns tillgänglig globalt mycket mindre än man kan tro.
Islands svarta sand består av basalt och gabbro. Sandkornen, som Antonsson exporterar, är mellan 1 och 7 millimeter stora. Den så kallade pärlsanden är populär i simbassänger i Nordamerika, används flitigt för beläggningar och uppfarter på andra håll, och på vissa platser pryder den trädgårdar i Europa som dekorativt inslag.
Utvecklingens hjälte
Sand utvinns för olika infrastrukturbehov som utgör grunden för ett modernt samhälle och dess utveckling. ”Sand kallas ibland för utvecklingens oerkända hjälte, men dess avgörande roll i att upprätthålla de naturtjänster vi är beroende av förbises,” sa Pascal Peduzzi, chef för UNEP:s globala resursinformationsdatabas Genève (UNEP/GRID-Genève).
Den ökande globala efterfrågan på sand, driven av befolkningstillväxt, ekonomisk tillväxt, urbanisering och infrastrukturtillväxt, överträffar den hållbara sandtillgången och hotar de ekosystem och försörjningsmöjligheter vi är beroende av, enligt en ny rapport från FN:s miljöprogram (UNEP), Sand and Sustainability: An Essential Resource for Nature and Development, publicerad i maj 2026.
Byggindustrin förbrukar en stor del av den utvunnna sanden men används också på många andra sätt, inklusive i glas- och mikrochipproduktion.
50 biljoner ton per år
Det tog naturen hundratusentals år att generera sand genom gradvisa geologiska erosionsprocesser. Ändå använder världen sand i en häpnadsväckande takt av 50 miljarder ton per år. Dess användning för enbart byggnader förväntas öka med upp till 45 procent till 2060. ”Vi utvinner den snabbare än den fyller på – detta utgör sandgapet,” sa UNEP vid en presskonferens i samband med lanseringen av sin senaste sandrapport.
År 2024 använde Kina fjorton miljarder ton byggsand och grus. Sedan 2000 har efterfrågan på sand i Indien tredubblats.
Den globala marknaden uppskattas värderas till någonstans från minst 100 miljarder till nästan 800 miljarder dollar.
Marin sandbevakning
Av de 50 miljarder som utvinns är endast 15 miljarder ton lagligt brutna enligt rapporter. Av denna anledning har internationella organisationer tvingats reagera. Europeiska unionen har satt som mål att dess medlemsstater ska återvinna 70 % av bygg- och rivningsavfallet.
UNEP lanserade Marine Sand Watch 2023, en plattform som analyserar rörelserna hos muddringsfartyg i världens marina miljöer. Idén är att skapa ett sätt för länder att kontrollera med FN om dessa fartyg opererar lagligt. Hittills är den nya plattformen på väg att omfatta så mycket som 60 procent av alla muddringsfartyg världen över.
UNEP:s tredje rapport om sand och hållbarhet uppmanar regeringar och näringsliv att erkänna sandens grundläggande värde för utveckling och natur, samt att fullt integrera hänsyn till biologisk mångfald i sandstyrning.
Sand ger också viktiga livsmiljöer för fisk, sköldpaddor, fåglar, krabbor och otaliga andra arter, vilket stödjer biologisk mångfald och upprätthåller ekologisk balans – också avgörande för turism och fiske. Ungefär hälften av muddringsföretagen är verksamma inom marina skyddsområden och står för 15 % av den muddrade volymen.
– Sand är vår första försvarslinje mot havsnivåhöjning, stormfloder och saltning av kustnära akviferer – alla faror som förvärras av klimatförändringar, sa UNEP i samband med lanseringen av sin senaste rapport.
En varning
De 40 000 ton sand som Ómar Antonsson bryter årligen i sydöstra Island är bara en droppe i havet, även om man inte bör glömma koldioxidavtrycket från transporten över Atlanten och större delen av den amerikanska kontinenten.
– Jag tvivlar inte på att denna industri är hållbar eftersom sanden återhämtar sig själv. Fråga bara dem som gör stora ansträngningar för att underhålla hamnar på Islands sandiga sydkust: de fylls nästan omedelbart med sand, säger Antonsson.
Men de miljöskador som har orsakats på kustlinjer, inte minst i Östafrika och Indien, är en varning för resten av världen.
Berömd svart sand
Under de senaste åren har Islands svarta sand lockat allt fler turister, till stor del tack vare den moderna underhållningsindustrin. Island kan hittills inte skryta med klassiska ökenfilmscener som Sahara (någon som minns Omar Sharif i Lawrence of Arabia?), men dess svarta sydöken har förekommit framträdande i musikvideor med Justin Bieber, Game of Thrones-serien och senast i Christopher Nolans film Odyssey.
Värdet av orörd natur är förstås svårare att mäta än exporterad sand, men i något skede, med den enorma globala efterfrågan på sand, kan det inte uteslutas att detta kan bli en oro för isländska myndigheter.
Naturen är oförutsägbar och först förra året förlorade den mest kända turistattraktionen på Islands svarta sandkust, Reynisfjara, det mesta av sin kustsand över en natt. Den här gången var det inte människans aktivitet som var orsaken, utan plötsliga förändringar i havsströmmar och vindriktningar. Detta är en skarp påminnelse om hur skör naturen är och hur lång tid det tar för naturen, inklusive sanden, att förnya sig. Ingenting kan tas för givet.