Att ta itu med problemet med matsvinn är en stor utmaning, både i Europa och globalt. Det oroande är att en stor del av vår livsmedelsproduktion går till spillo, med allvarliga miljömässiga, sociala och ekonomiska konsekvenser.
Varje år går nästan en tredjedel av den mat som produceras för mänsklig konsumtion förlorad eller slösas bort globalt. Vi slösar också med viktiga resurser som energi, mark och vatten som används i livsmedelsproduktionen. Detta problem har också en etisk dimension, då antalet människor som lider av hunger världen över stiger till 828 miljoner år 2021. I EU visade Eurostats uppgifter från 2021 att 33 miljoner människor (7,4 % av EU:s totala befolkning) inte har råd med en kvalitativ måltid varannan dag.
Förstå skillnaden: matförlust vs. Matavfall
Matförlust sker under produktion, efter skörd och i bearbetningsskeden inom livsmedelsförsörjningskedjor. Förlust av mat relaterad till detaljhandelns och konsumenternas beteende kallas ”matsvinn”. Det förekommer i slutet av livsmedelskedjan.
Kvantifieringen av matsvinnet i Europa
Bara inom EU genereras cirka 88 miljoner ton matavfall årligen. Detta innebär en beräknad kostnad på 143 miljarder euro. Eurostat uppskattade att 2020 kom 53 % av matavfallet i EU från hushåll. Bearbetning och tillverkning utgjorde den näst största delen (20 %). Restauranger och mattjänster bidrog med 9% och parti- och detaljhandel med 7%.
Vikten av att minska matförluster och matsvinn
När maten går till spillo slösar vi inte bara maten i sig utan också de resurser som används i dess produktion. Att minska matsvinnet på detaljhandels-, livsmedels- och hushållsnivå erbjuder många fördelar för både människor och planeten. Det ökar livsmedelssäkerheten, hanterar klimatförändringarna, sparar pengar och minskar trycket på miljön. Att minska matförluster och matsvinn bidrar till att föda världens befolkning på ett miljömässigt hållbart sätt, förbättrar resurseffektiviteten och minskar utsläppen av växthusgaser.
Hur man minskar matsvinnet
Alla kan spela en viktig roll för att minska matsvinnet. Det kräver ofta minimal ansträngning, vilket leder till besparingar och miljövinster. FN:s globala mål 12.3 syftar till att halvera det globala matsvinnet pr per capita och minska matförlusten i produktions- och leveranskedjor till 2030.
Här är några praktiska steg du kan vidta för att slösa mindre mat och uppskatta värdet av mat:
1. Handla smart: Köp bara det du behöver och planera dina måltider. Gör en inköpslista för att undvika att köpa för mycket.
2. Förvara maten noggrant och ta tillvara på rester: Använd lufttäta behållare för att hålla öppnad mat färsk i kylen och se till att förpackningen är väl tillsluten. Frys in rester för senare användning eller blanda in dem i en annan måltid.
3. FIFO-regeln (Först in, först ut): Bekanta dig med datummarkeringar som t.ex ”använd senast” och ”bäst före”-datum och prioritera förbrukningen därefter. ”Sista användning”-datum anger när maten inte längre är säker att äta, medan ”bäst före”-datum anger när maten är som bäst men fortfarande ätbar om den förvaras på rätt sätt.
4. Ställ upp en kompostbehållare: Istället för att slänga matrester i vanliga kärl, bör du överväga att sätta upp en kompostbehållare för frukt- och grönsaksavfall och annan oanvänd mat. Kompostering tillför värdefulla näringsämnen till jorden, minskar behovet av kemiska gödningsmedel och främjar jordens bördighet och dess näring för växter. Det hjälper också till att minska utsläppen av växthusgaser i samband med avfallstransport och bortskaffande.
5. ”Sharing is caring”: Donera överskottsmat för att hjälpa de behövande och förhindra att den går till spillo.
Sugen på en lösning? Hjälp oss att sprida budskapet den 29 september, International Food Loss and Waste Awareness Day. Dagen erbjuder ett unikt tillfälle att uppmärksamma dessa frågor. Temat för i år är ”Minska matsvinnet: Vidta åtgärder för att förändra matsystem”. Dagen belyser vikten av att minska matsvinnet och att omvandla jordbruks- och livsmedelssystem för att bidra till att uppnå 2030-agendan.