8.6.2014 – Vårt regnvatten, dricksvatten, väder, klimat, en stor del av den mat vi äter och till och med luften vi andas, regleras till stor del av våra hav.
Omkring 71 % av vår värld täcks av salta hav som tillsammans står för 97 % av världens vattenreserv, och även står värd för en oerhörd rikedom av olika arter och föda för miljoner.
Statistiken kring haven och deras fundamentala roll är oändlig. Över tre miljarder människor är beroende av den marina biodiversiteten för sitt levebröd. Haven absorberar omkring 30 % av världens koldioxidutsläpp och saktar på så vis ned effekterna av klimatförändringen. Globalt beräknas de marina resurserna till omkring 3 triljoner dollar per år, och 5 % av global BNP. Och enligt forskarnas uppskattningar har vi endast utforskat 5 % av våra hav. Vi vet så mycket, men ändå så lite. Kort sagt bereder haven både möjligheter, liv, handel, mat – och fungerar även, tyvärr, som våra soptunnor.
Man trodde länge att avfallet i haven handlade om lite skräp här och var på stränderna, som skulle orsaka lite eller ingen skada. Skräpet skulle ju sakta men säkert brytas ned bara man lät naturen ha sin gång.
Tyvärr hade vi fel.
Största delen av t.ex. plastet i haven bryts aldrig ned – de går bara sönder i mindre och mindre bitar. De hamnar i magarna på småfisk, som hamnar i magarna på större fiskar – och sakta men säkert, i våra magar. Det marina avfallet har blivit ett globalt föroreningsproblem, som idag påverkar alla världens hav.
Omfattningen av problemet är så oerhört att många talar om nya kontinenter – kontinenter som utgörs av små plastbitar, kallade mikroplast.
Idag är t.ex. den stora sopkontinenten i stilla havet, känd som ”the Great Pacific Garbage Patch” eller ”Pacific Trash Vortex” på engelska, större än Texas. De största sopvirvlarna är tillsammans dubbelt så stora som USA.
Men vi talar egentligen inte om en ö av sopor som flyter på havet. Istället utgörs som sagt ”kontinenterna” av mikroplast som flyter precis under havsytan och därför inte syns på satellitbilder, med uppskattningsvis 6 kg plast för varje kilo plankton som tillsammans med annat långsamt nedbrytande avfall sakta strömmar omkring i cirkel och varje år dödar såväl fiskar som fåglar och marina däggdjur.
Utöver förorening och nedskräpning påverkas haven även av de smältande glaciärerna och den stigande havsnivån. Då vi firar den internationella världshavsdagen, ligger fokus inte bara på havsskydd, men även behovet av att städa upp och rensa våra hav.
