7 skäl till varför världen måste fortsätta att stödja humanitära insatser i Ukraina

Mänskliga rättigheter. Det är nu ett år sedan Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari. Men ett år senare är kriget långt ifrån över. Här är 7 anledningar till varför folket i Ukraina fortfarande behöver stöd.

Äldre man på gatan som tittar på ett paket livsmedel.
Oleksandr, 84, får livsmedelsstöd i Kramatorsk, Donetsk-regionen genom humanitära organisationer på plats. Foto: OCHA/ Oleksandr Ratushniak

1. 18 miljoner människor behöver humanitär hjälp

Bara några veckor efter att det fullskaliga kriget började steg antalet människor i behov av humanitärt bistånd från strax under 3 miljoner till nästan 18 miljoner. Idag har dessa människor fortfarande livshotande behov.

2. Miljoner var tvungna att fly för sina liv och försöka bosätta sig långt hemifrån

Kriget orsakade en allvarlig kris då människor drevs på flykt, en mängd vi aldrig skådat i närhistorien. Idag är mer än 5,5 miljoner människor fortfarande på flykt inom Ukraina, och nästan 8 miljoner människor är på flykt världen över.

En äldre kvinna med huckle som står bakom hinkar med vatten.
En kvinna hämtar vatten från en vattenbil i stan. Foto: OCHA/ Oleksandr Ratushniak

3. Tillgången till sjukvård, vatten och el är nu decimerad

Landets sjukhus bombades när människor behövde dem som mest, och tillgången till nödvändiga hälso- och sjukvårdstjänster är nu decimerad, särskilt i öster. Men det slutar inte där. Kriget har ödelagt Ukrainas vattensystem. Miljontals människor kämpar nu varje dag för att ha säkert dricksvatten, och andra tvingas förlita sig på osäkra vattenkällor.

En energikris följde de upprepade attackerna mot Ukrainas infrastruktur i oktober 2022, vilket gav nya dimensioner till den humanitära krisen. Sjukhus kan inte fungera utan elektricitet; vatten kan inte pumpas och människor kan inte värma sina hem mitt i en hård vinter. Ukraina behöver stöd för att hålla sina sjukhus fungerande och för att se till att människor har dricksvatten och andra viktiga tjänster.

En man vid en strand som häller vatten i en flaska.
En man hämtar vatten från floden Dnepr, Kherson. Foto: Oleksandr Ratushniak

4. Tillgången till utbildning är i fara

Under hela året har Ukrainas skolor och klassrum attackerats, förstörts eller omvandlats till militärbaser, vilket allvarligt begränsat tillgången till utbildning. Nästan 40 procent av skolorna i Ukraina måste förlita sig på onlineinlärning, men även den är nu påverkad av att tillgången till elektricitet och internet är försämrad. Barn spenderar nu timme efter timme i källare eller bunkrar när de borde vara i skolan. I Ukraina behöver 5,3 miljoner barn stöd för att säkerställa att de kan fortsätta sin utbildning.

Ungdomar som spelar korgboll
Charkiv skola nr 134. förstördes i början av kriget. Istället för klockan för rast ljuder flyganfallssirener som varnar lokalbefolkningen om en möjlig flygattack. Foto: UNICEF/Mykola Synelnykov

5. Människor hanterar ofattbara trauman

Kriget lämnar djupa, osynliga spår på folket i Ukraina. Nästan 10 miljoner människor riskerar att drabbas av akut stress, ångest, depression, missbruk och posttraumatiskt stressyndrom, enligt WHO. Familjer har separerats och varje enskild person i Ukraina har sett en familjemedlem eller en person som de känner dödas eller skadas. Deras städer, hem, sjukhus och till och med torget de skulle ta med sina barn till har blivit bombade. Krigsrelaterat sexuellt våld bidrar också till de fasor som kriget orsakat. Det drabbade främst kvinnor och flickor, men också manliga krigsfångar som hållits av ryska väpnade styrkor.

Ett hus i ruiner
Luftangrepp och beskjutning av Zaporizhzhia i oktober gjorde att många civila dödades och skadades, vilket ledde till storskalig förstörelse av bostadshus och civil infrastruktur. Foto: OCHA/Dmytro Smolienko

6. Jordbruk och ekonomi har påverkats, med djupgående globala konsekvenser

Kriget har allvarligt påverkat Ukrainas jordbruksindustri och lämnat tusentals bönder utan inkomst och en av tre familjer har oklar tillgång till livsmedel. Under hela året förstördes bördig mark eller grödor under strider eller aggressioner, och skörde- och planteringssäsonger påverkades. Det är viktigt att öka minröjningsaktiviteterna så att jordbruket kan återupptas, landsbygdsfamiljer kan få stöd för att fortsätta producera mat och hamnar kan öppnas för export för att undvika ytterligare avbrott i Ukrainas spannmålstransporter.

Tomma hyllor i en affär
I staden Cherson såg biståndsarbetare stängda stormarknader. Även apoteken är stängda och det råder brist på läkemedel på vårdcentralerna. Foto: OCHA/Saviano Abreu.

7. Miljontals människor får fortfarande inte det stöd de behöver

Sedan det fullskaliga kriget började den 24 februari har humanitärer arbetat dag och natt för att se till att nästan 16 miljoner människor i Ukraina får det stöd de behöver. FN har organiserat tusentals konvojer för att föra mat, vatten, medicin, tak över huvudet, hygiensatser och generatorer till krigshärjade samhällen och till människor som hade flytt västerut. FN har hjälpt människor att fly från krigsområden. FN har genomfört världens största humanitära ekonomiska bidrag i historien och stöttat mer än 6 miljoner människor i Ukraina. Och FN strävar efter att öka stödet inom mental hälsa, barnskydd och minröjning för traumatiserade människor som försöker bygga upp sina liv igen.

En stor skara människor i kö på ett torg.
Local people in the line to receive humanitarian aid on the central square, Kherson 19.11.2022 photo: Oleksandr Ratushniak

Om du vill stödja Ukraina kan du göra det här.

Senaste artiklar

Generalsekreterarens uttalande om COVID-19