FN:s generalsekreterare lovade på söndagen att han ”inte skulle ge upp” fortsatt vädjan om humanitär vapenvila i Gaza, och tillade att passiviteten i säkerhetsrådet undergrävde dess trovärdighet.
”Det framstående forumet för fredlig lösning av internationella tvister är förlamat av geografiskt strategiska splittringar”, sa António Guterres till Doha-forumet som ägde rum i Qatar, efter fredagens möte i New York under vilket USA lade in sitt veto mot en resolution som krävde att Israel och palestinska militanter ska upphöra. De intensiva striderna över enklaven som bröt ut den 7 oktober med Hamas terrorattacker.
”Jag uppmanade säkerhetsrådet att trycka på för att avvärja en humanitär katastrof och jag upprepade min vädjan om att en humanitär vapenvila ska utlysas”, sade FN-chefen.
”Tyvärr misslyckades säkerhetsrådet med att göra det, men det gör det inte mindre nödvändigt. Så jag kan lova att jag inte kommer att ge upp”, sa han till delegaterna till den globala samlingen i Qatar, som samlar världsledare för att diskutera kollektiv säkerhet och andra utmaningar.
Han sa att ett sklerotiskt säkerhetsråd där splittringar mellan de permanenta medlemmarna Kina, Frankrike, Ryssland, Storbritannien och USA bara har producerat en resolution som är snävt fokuserad på biståndsförsörjning, behöver reformeras. Han fortsatte med att säga att reformer av global styrning måste grundas i den allmänna förklaringen och FN-stadgans varaktiga värden.
WHO antar resolution om tillgång för livräddande hjälp
Vid ett särskilt krismöte som hölls på söndagen i Genève antog Världshälsoorganisationens (WHO) styrelse en resolution med konsensus, som syftar till att ta itu med den katastrofala humanitära situationen i Gazaremsan. WHO:s generaldirektör Dr Tedros Adhanom Ghebreyesus sa i sitt inledningsanförande att han beklagar ”de barbariska och oförsvarliga attackerna från Hamas på Israel den 7 oktober, som dödade mer än 1 200 människor, och tillade att han var ”förfärad över rapporter om könsbaserat våld under attackerna och genom misshandel av gisslan.”
Han uttryckte lättnad över att 114 gisslan har släppts och upprepade sin uppmaning att alla ska friges. Sedan den 7 oktober har WHO säkerställt mer än 449 attacker mot sjukvården i Gaza och Västbanken, och 60 attacker mot sjukvården i Israel, sade han och tillade att ”sjukvård aldrig bör vara ett mål i konflikter.”
I resolutionen uppmanar Tedros att rapportera om krisens konsekvenser för folkhälsan; stärka tekniskt och materiellt bistånd, och att stärka partnerskapen med andra vårdgivare. ”Men jag måste vara ärlig mot dig: dessa uppgifter är nästan omöjliga under rådande omständigheter”, beklagade han. Han applåderade FN-chefens åkallande av det kraftfulla nödverktyget Artikel 99 förra veckan, och António Guterres uppmaning till en humanitär vapenvila, och sa att det var ”det enda sättet att verkligen skydda och främja hälsan för folket i Gaza.” Tedros uttryckte djupt beklagande att säkerhetsrådet inte kunde anta en resolution om en sådan vapenvila i fredags.
Efter USA:s veto mot utkastet till säkerhetsrådets resolution som kräver en humanitär vapenvila i Gaza, träffas FN:s 193 medlemsländer återigen för att besluta om hur de ska hantera den pågående israelisk-palestinska krisen.Den här gången återupptas FN-församlingens specialinsatta nödsession tisdagen den 12 december 2023 på begäran av Egyptens ständiga representanter, Osama Mahmoud Abdelkhalek, och Mauretanien, Mohamed Laghdaf, i deras respektive kapacitet som ordförande för den arabiska gruppen respektive ordförande för Organisationen för islamiskt samarbete. Detta tillkännagavs av generalförsamlingens ordförande, Mr. Dennis Francis.
Vad är en nödsession i FN:s generalförsamling och varför är den av betydelse?
När FN:s säkerhetsråd inte kan ta sitt primära ansvar för att upprätthålla internationell fred och säkerhet, vilket har varit fallet hittills efter den senaste israelisk-palestinska krisen den 7 oktober, kan generalförsamlingen omedelbart behandla frågan i en extra nödsession och rekommendera sina medlemmar kollektiva åtgärder för att upprätthålla eller återställa internationell fred och säkerhet, såsom föreskrivs i församlingens resolution ”Uniting for Peace” av den 3 november 1950. FN:s medlemsstater kan begära att församlingens ordförande sammankallar en sådan session, för att ge lämpliga rekommendationer för kollektiva åtgärder, inklusive uppmaning till vapenvila och, i händelse av brott mot freden eller aggressionshandling, som en sista utväg, användning av väpnat våld vid behov. På fredagen lade USA in sitt veto mot ett förslag till resolution från FN:s säkerhetsråd som kräver ett omedelbart humanitärt vapenstillestånd i Gazaremsan.
Vad utlöser extrainsatta sessioner?
En extra nödsession inträffar snabbt när FN:s säkerhetsråd befinner sig i en låst situation. Detta inträffar när en av de fem permanenta medlemmarna i rådet (Kina, Frankrike, Ryssland, Storbritannien och USA) använder sin vetorätt, fastställd i FN-stadgan, för att åsidosätta ett relaterat resolutionsutkast.Medan användningen av vetot också kan övervägas snabbt vid ett vanligt generalförsamlingsmöte, är särskilda akutsessioner ett alternativ för FN-medlemmar för att diskutera brådskande freds- och säkerhetsfrågor. Generalförsamlingen har redan antagit en resolution, 121 röster för, 14 emot och 44 nedlagda röster, i oktober som kräver en ”omedelbar, varaktig och ihållande humanitär vapenvila som leder till ett upphörande av fientligheterna”.